Lärarlyftet 2,1-45 hp, halvfart, vt 2013-vt2014
Lärosätets namn: Lunds universitet
Kursens namn: Fysik för grundskollärare, Ingår i Lärarlyftet 2. Se också http://www.education.lu.se/uppdragsutbildning/skola-pedagogik
Antal högskolepoäng: 45 hp (1-45hp)
Målgrupp:
Lärare som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i fysik åk 7-9 utan att vara ämnesbehöriga
Studietakt:
Halvfart
Start- och slutdatum:
21 jan 2013- 17 juni 2014
Antal deltagare (min och max):
20-50st
Kursens innehåll och upplägg
Kursens innehåll, om kursen består av olika moment samt former för bedömning och examination.
Kursen behandlar centrala kunskapsområden i fysik för årskurs 7-9 enligt GR11.
Kursen består av flera delkurser som presenteras närmare nedan.
- Kraft och rörelse (7.5hp)
- Elekticitet och magnetism (7.5hp)
- Vågor och svängningar (7.5hp)
- Modern fysik och fysikens världsbild(7.5hp)
- Fysik i natur och samhälle (15hp)
Diagnoser av begreppsförståelse ger en bakgrund för att de studerande ska utveckla kunskap om vanliga uppfattningar och hur man kan arbeta för att utmana och utveckla dem, t.ex. genom användning av smågruppsdiskussioner kring begreppsbubblor - concept cartoons. Resultaten av nationella och internationella undersökningar kring begreppsförståelse och attityder till fysik, naturvetenskap och teknik diskuteras. För att ge ytterligare verktyg att visa fysikens relevans i vardagslivet kommer de studerande att arbeta med "kontextrika problem".
För- och eftertest och andra metoder kommer att användas för att göra lärande synligt. Ett fördjupande projektarbete genomförs i den avslutande kursen inom något område av fysiken och omfattar planering genomförande och utvärdering av något undervisningsmoment relaterat till kursens innehåll. I samband med projektarbetet diskuteras också olika former av bedömning av elevers kunskaper och betygssättning av olika moment.
IKT integreras i undervisningen, för bl.a. diskussion, kommunikation, informationssökning, illustration, animeringar, dokumentation och beräkningar.
Kursen behandlar också problem och svårigheter med att använda exempel från vardagen i undervisningen. Under kursen diskuteras skillnaden mellan hur ord och uttryck används i fysiken och i människors vardag samt vikten av att i undervisningen göra detta tydligt för eleverna.
Examinationen sker genom tentamina, skriftliga individuella uppgifter, aktivt deltagande i laborationer och seminarier under träffarna och i diskussioner på kursens www-plats. I den avslutande delkursen ingår dessutom projektarbete i grupp, vilket redovisas såväl skriftligt, som muntligt för övriga deltagare, och med opposition på annan grupps arbete.
1. Kraft och rörelse (7.5hp)
- Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
- Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.
- Krafter, rörelser och rörelseförändringar i olika situationer och hur kunskaper om detta kan användas, från beskrivning av vardagssituationer till mikrokosmos och universum
- Kraftmoment, hävarmar och utväxling i vardag, verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block och taljor.
- Egenskaper hos gaser, vätskor och fasta ämnen: Densitet, tryck, temperatur.
- Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer samt rörelser hos och avstånd mellan dessa.
- De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet. Introduktion till relativitetsteori.
2. Elekticitet och magnetism (7.5hp)
- Sambanden mellan spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar och hur de används i vardagliga sammanhang.
- Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig elektrisk utrustning och i elektriska mätinstrument .
- Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön.
- Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.
- Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden.
3. Vågor och svängningar (7.5hp)
- Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.
- Ljusets utbredning, reflektion och brytning i vardagliga sammanhang.
- Elektromagnetisk strålning och förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg.
- Hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik.
4. Modern fysik och fysikens världsbild (7.5hp)
- Aktuella forskningsområden inom fysik, till exempel elementarpartikelfysik och nanoteknik.
- Partikelstrålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan på levande organismer. Hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik.
- Universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjärnornas utveckling.
- Naturvetenskapliga teorier om universums uppkomst i jämförelse med andra beskrivningar.
- Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
5. Fysik i natur och samhälle (15hp)
"Fysiken i naturen och samhället" har fått större tyngd inom Gr11, och är ett tema inom det centrala innehållet av fysikämnet. Såväl grundläggande fysik, som samhällsaspekter, källkritik och olika undervisningsformer kommer att belysas inom kursen. Speciellt kommer kursen att behandla kunskapsområdena
- Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser.
- Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar
- Partikelmodell för att beskriva och förklara gasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen.
- Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
- Rapportskrivning, informationssökning, skrivhandledning och källkritisk granskning av information och argument i källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik, teknik och naturvetenskap.
Förväntade effekter av kursen
Deltagarna kommer efter genomgången kurs att:
ha fått en förståelse för de fysikområden som beskrivs i grundskolans kursplaner
ha breddat och fördjupat sina kunskaper i fysik och om fysikens karaktär, arbetssätt och gränser
kunna tolka och beskriva fysikaliska modeller och diskutera relationen mellan experimentella resultat och teoretiska modeller i några olika situationer
ha utvecklat sin kunskap om hur exempel från vardagen och aktuell samhällsdebatt kan användas i undervisningen som ett sätt väcka elevernas intresse och för att visa fysikens relevans
ha fått bakgrund, redskap och träning för att kunna arbeta med källkritisk granskning och kontroversiella samhällsfrågor, bl.a. i form av rollspel
ha fått ökad kompetens att göra aktiva val vad gäller undervisning i problemlösning och i samband med laborationer och användkning av IKT
fått tillfälle att diskutera och motivera bedömning och betygssättning av elevers fysikkunskaper inom några olika områden
självständigt kunna planera och utifrån didaktisk forskning motivera undervisningsinslag inom de på kursen behandlade områdena, samt kritiskt kunna granska egna och andras förslag på undervisningsinslag
Undervisningsformsform (distans, campus)
Vi har utformat och genomfört ett flertal fortbildningskurser för lärare som samtliga varit distanskurser. För mer information se vår hemsida: http://www.fysik.org. Kursen går på distans, med uppstarts-, mitt- och avslutningsmöten på Campus i Lund. Deltagande i dessa möten är obligatoriskt.
Kursens lärare
Kursen leds av ett lärarlag från Nationellt resurscentrum för fysik (NRCF) i samarbete med lärarutbildningen vid Lunds universitet. I lärarlaget ingår akademiska lärare i fysik, meteorologi och didaktik samt i grundskolan verksamma lärare.
Ann-Marie Pendrill: Professor i fysik och sedan 2009 föreståndare för Nationellt resurscentrum för fysik (NRCF), med erfarenhet av undervisning inom lärarutbildning - såväl fysik, som ämnesövergipande kurser, och inom fysikprogam och ingenjörsutbildningar.
Lassana Ouattara är projektledare vid NRCF sedan 2010 och undervisar också inom universitetets grundkurser i fysik. Han disputerade 2006 inom nanovetenskap och vad 2007-2009 post-doktor vid DTU i Köpenhamn. Han har också arbetat som gymnasielärare.
Lena Hansson har disputerat i naturvetenskapens didaktik vid universitetet i Linköping. Arbetar sedan 2007 vid NRCF och har var varit ansvarig för didaktiken i samtliga distanskurser inom lärarlyftet.
Tomas Brage har disputerat i atomfysik vid Lunds universite. Efter flera års forskning i USA har han kommit tillbaka till Lund och är nu studierektor för grundutbildningen vid naturvetenskaplig fakultet.
Gästföreläsare kommer att inbjudas för genomförande av vissa moment
Kursutvärdering
Kursen utvärderas genom enkäter och fokusgruppdiskussioner. Studenterna inbjuds under kursens gång att kommentera kurslitteratur och upplägg. Resultaten av utvärderingarna sammanställs och presenteras för studenterna.
Studievägledning
Deltagarna kommer att erbjudas studievägledning centralt vid LU. Via Lund University Commisioned Education erbjuds kursdeltagare i samarbete med Institutionen för Utbildningsvetenskap på Lunds studievägledning i frågor runt behörighet med stöd från respektive institutions studievägledare för rådgivning i särskilt kursrelaterad kunskap.