Vi kommer nu fram till 1900-talets fysik - "modern fysik", som följer en snitslad bana förbi många Nobelpris i fysik och kemi. Vi möter i "Köpenhamnskolan" starka personligheter i deras kamp att förstå kvantfysiken och att kunna tolka "vågfunktionen" och "mätprocessen". "Den som inte är chockerad över kvantmekaniken har inte förstått den" påpekar Bohr. För att så småningom vänja oss vid kvantmekanikens underliga egenskaper kompletterar vi föreläsningar och problemlösning med andra inslag. Vi möter kvantfysikens mytiska figurer som Schrödingers katt och Wigners vän. Vi möter Einstein som gång på gång konstruerar tankeexperiment för att visa kvantmekanikens absurditet. Ett av de mest spektakulära exemplen är "Einstein-Podolsky-Rosen"-paradoxen som nu, långt senare kunnat studeras experimentellt och lett fram till tillämpningar med exotiska namn som "kvant-datorer" och "kvant-teleportation".

Många av fysikerna som utvecklade kvantfysiken deltog också i Manhattan-projektet. Vilka deltog och vad gjorde de? Vilka fysikproblem mötte de? Vad gjorde de under den första provsprängningen i öknen? Hur har de sett på det efteråt? Hur har de agerat efteråt? Manhattan-projektet väcker många frågor om vetenskapens roll i samhället och forskarens ansvar.

Ett par av dessa möten genomför vi som rollspel eller Science Story Telling under kursens senare del.

Elevernas frågor

Barn och ungdomar har många frågor. Hur kan vi se till att de får behålla sin nyfikenhet och upptäckarglädje? Kan vi hjälpa dem att arbeta vidare med diskussioner och egna undersökningar med utgångspunkt från sina frågor, som: