lu.se

Denna sida på svenska This page in English

Föreläsningar, NO-biennalen i Växjö 2015

Huvudföreläsare, NO-biennalen i Växjö 18-19 mars 2015

Marie Rådbo: Ögon känsliga för stjärnor

Astronomen Marie Rådbo talar om ljus och mörker, till exempel solförmörkelsen som inträffar den 20 mars. Om stjärnor som vi lär oss alltmer om men som vi ser allt mindre av till följd av människans behov av att lysa upp sin omgivning. Hon talar om dagens konstgjorda ögon med vilka vi ser ljus som våra förfäder aldrig såg, och som hjälper oss att ställa dagens vetenskapliga kunskaper mot de historiska, som att det inte finns några kanaler på Mars eller att Vintergatan är en himmelsk flod.

Marie Rådbo är hedersdoktor vid Chalmers och har varit lektor vid Göteborgs universitet. Med populärvetenskapliga böcker, föredrag, medverkan i press, radio och TV, inspirerar hon och sprider kunskap om rymden.

Tina Thörner: School4You - en lärplattform för projektarbete

Onsdag 18 mars, prel 16.30

Tina Thörner, rally-kartläsare och mycket mer, "har alltid navigerat andra rätt på olika sätt, och det är även målet i fortsättningen. Men i stället för rallyförare och föreläsningspubliker vill hon hjälpa skolelever att hitta rätt. – Jag vill förändra skolan! Därför har jag varit med och tagit fram en plattform, kallad School4you, som kommer bli ett innovativt och stimulerande hjälpredskap för att skapa driv i elevernas lärande." (ur en artikel om Tina). I workshop andra dagen finns också möjlighet att möta lärare som har använt verktyget - men redan nu kan du skapa ett konto och prova själv på School4you.org.

Ulf Ellervik: Njutning

Torsdag 19 mars, prel 10.45.

Njutning är egentligen kemi. Vad händer i hjärnan när vi blir kära? Hur kommer det sig att vi njuter av god mat och dryck? Varför är den första tuggan av chokladbiten godast? Kan det till och med vara så att vi njuter av rädsla och skräck? Denna föreläsning handlar om konsten att njuta av kemi, rikt illustrerat med moderna molekyler och klassisk konst.

Ulf Ellervik är professor i kemi vid Lunds universitet. Han arbetar för att popularisera kemi genom artiklar, böcker, föredrag, radio och TV. 

Michael Axelsson: Hjärtslag och blodtryck - biologi och fysik i harmoni

Torsdag 19 mars, prel 13.15.

Vad händer i din kropp när du ställer dig upp på morgonen? Svaret är givetvis många olika saker. De flesta märker vi inte av men många känner av förändringen i blodtryck som sker, man kan känna sig yr och hjärtat börjar slå fortare, genom den så kallade barostatiskt reflexen som är en av många biologiska funktioner som ser till att hålla vårt blodtryck inom rimliga gränser. Var kommer fysiken in? När vi reser oss från liggande till stående, eller i alla fall sittande, på morgonen kommer blodet att få svårare att ta sig tillbaka till hjärtat från de nedre delarna av kroppen, på grund av tyngdkraften. Detta resulterar i att blodtrycket faller och vi känner oss yra i huvudet. Kroppen mäter hela tiden blodtrycket på flera ställen i kroppen och denna information skickas till hjärnan som i sin tur justerar hjärtats hastighet och blodkärlens diameter för att kompensera för förändringar. Detta kallas den barostatiska reflexen. Var kommer då harmonin in i det hela? På två helt olika sätt, organismer på jorden har utvecklats under en tyngdacceleration på 9,8 m/s2 vilket har format biologin hos alla organismer. Detta ser man tydligt när vi försöker vistas i rymden där jordens tyngdacceleration är mindre eller helt frånvarande, vilket skapar en rad olika problem. Den mer komplicerade förklaringen till ordet harmoni i titeln finns i blodtryckspulsernas uppbyggnad och hjärtfrekvensen där en blodtryckspuls är uppbyggd av enklare sinuskurvor, harmonier, precis på samma sätt som man kan dela upp ett ljud i olika harmonier.

Michael Axelsson är professor vid Institutionen för Biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, där hans forskning fokuserar på "jämförande kardiovaskulär forskning".

Övriga föreläsningar i hel eller halvgrupp

  • 18 mars, ca 1130-11.50: Med värme-kameror i undervisningen: Fredrik Jeppsson, Konrad Schönborn.
  • 18 mars, ca 13.30-14.30: Fossilens hemligheter (7-9) Elisabeth Einarsson
    Fossil är avtryck som vittnar om förhistoriskt liv. I denna föreläsning får ni exempel på vad ett fossil kan berätta och hur detta kan användas i undervisningen. Med utgångspunkt i två mycket spännande fossil får ni med hjälp av ett antal ledtrådar vara med om att lösa deras hemligheter. På så sätt berättas deras historia i det förhistoriska ekosystem som de en gång tillhörde. Ledtrådarna baseras på de vanligaste metoderna som vi (paleontologer) använder oss av då vi undersöker fossil.
  • 18 mars, ca 14.45-15.45: Kreativ och inspirerande NO (F-6) Hans Persson 
    Hur kan det se ut i praktiken när man använder elevnära och kreativa inslag vid lärandet i NO? Hur kan man ge undervisningen ett lyft och få goda resultat med hjälp av en tydlig progression av det centrala innehållet? Hur kan variation av arbetssätt och arbetsformer bidra till att man lockar fram de dolda talangerna bland eleverna i klassrummet? Här får du tips i form av utprövade, enkla men meningsfulla och vardagsnära experiment och uppdrag via filmklipp och drastiska autentiska bilder. Du får ta del av idéer som inspirerar och som väcker både ditt och elevernas intresse och förhoppningsvis också håller intresset vid liv.
  • 18 mars, ca 16.15-16.30: Skolverket informerar om NT-satsningen
  • 19 mars, ca 10.30-10.45: Information om Nationellt ämnesdidaktiskt centrum (Lars Kåreklint och Gunnar Höst, LiU)