lu.se

Denna sida på svenska This page in English

Workshops 6-9

  1. Experiment med och om ljud. Per Beckman (högstadielärare) m.fl, Nationellt resurscentrum för fysik, experimenterar med ljud. Vi mäter ljudets hastighet med hjälp av dator med mikrofon, med videokamera samt tittar på några olika freeware-program för ljud-studier.
  2. Ny kursplan i biologi för 7-9-lärare, Britt-Marie Lidesten, Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik. Vi diskuterar hur man kan jobba med biologi utifrån de nya kursplanerna och inriktar oss speciellt på elevernas praktiska arbete med koppling till delar av det centrala innehållet.
  3. Eld och lågor, Karin Axberg och Daniel Bengtson, Kemilärarnas resurscentrum: Ibland säger kemilärare att elever mest är intresserade av explosiva och spektakulära reaktioner på kemilektionerna. Vi undersöker (och föreslår) hur man kan dra fördel av det, och samtidigt som man ser vilken kemi det finns i det även lära ut säkerhet och risktänkande, både för skolbruk och efter skolan.
  4. Populärvetenskap som stöd för lärande - katalysator eller katastrof? Elisabeth Nilsson, Nationellt resurscentrum för fysik, visar exempel på populärvetenskapliga källor - från böcker via webbsajter till podcasts. Kan vi inspirera ungdomarnas lärande i naturvetenskap? Kan vi fortbilda oss själva med hjälp av populärvetenskap? Vi diskuterar och exemplifierar möjligheter och begränsningar för användning av populärvetenskap i skolan.
  5. Har du sett koldioxiden? Annette Zeidler, Högskolan i Malmö, demonsterar hur man kan använda temperatur- och koldioxidsensorer för att få en djupare förståelse för vad som händer i kroppen. (I Halmstad medverkar även lärarna Ingrid Wendt och Kerstin Hansson från Centralskolan i Svedala.)
  6. Vilka molekyler har jag i maten? Christer Ekdahl, Daina Lezdins, Kemilärarnas resurscentrum: Vi är vad vi äter, sägs det, men vad är det vi stoppar i oss? Och varför gör vi det, varifrån kommer energin i maten? Vi undersöker några vanliga livsmedel, och kollar bl.a. på fetter, kolhydrater och proteiner.
  7. 100 sätt att utnyttja skogen.  I denna workshop ges konkreta förslag på övningar och lektioner knutna till Skogen i Skolans läromedel Boken om skogen, Skogen och klimatet, Skogens produkter och Skogen och samhället.
  8. Mikrolabbar, Karin Axberg och Camilla Mattsson, Kemilärarnas resurscentrum: När man jobbar i mikroskala kan man använda mindre mängder kemikalier och man hinner även med fler laborationer per tillfälle. Vi tipsar om några labbar (både organisk och oorganisk kemi) och visar en basutrustning, som du kan skaffa själv, eller köpa av oss till självkostnadspris.
  9. Småkryp i undervisningen, Kerstin Westberg, Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik. Småkryp av olika slag är mycket användbara i biologiundervisningen. Vi utgår från några djur som är lätta att samla in eller ha i klassrummet och diskuterar hur de kan användas i undervisningen.
  10. Världens största kemiexperiment? Vivi-Ann Långvik, Kemilärarnas resurscentrum.
    Under det internationella kemiåret (IYC) kommer några experiment om vatten för alla skolstadier att göras runt om i världen för att i slutet på året sammanföras till en global "karta" över alla skolaktiviteter om vatten som gjorts under året. Vi går igenom experiment som föreslagits av IYC om vatten"aktiviteter" för grundskolan, visar hur det kan koppla till svenska kursplaner, men också hur man bidrar med sina resultat till det globala experimentet, som förhoppningsvis blir världens största kemiexperiment.
  11. Nya läroplaner - möjligheter och utmaningar för dig som arbetar med biologi, fysik och kemi årskurs 7-9 i grundskolan . Thomas Krigsman, Skolverket.
    Föredraget berör frågor som: Vad är nytt i den nya läroplanen för grundskolan? Vilka är de långsiktiga målen för de naturvetenskapliga ämnena i grundskolan? Vilken naturvetenskap har eleverna fått möta enligt de nya skrivningarna för årskurs 1-6? Måste man undervisa om allt centralt innehåll? Kan man undervisa och sätta betyg i NO årskurs 9? Hur kan man tänka kring de nya kunskapskraven för årskurs 9? Kommer det nationella prov i de naturvetenskapliga ämnena i årskurs 6? Vilket stöd kommer Skolverket att erbjuda?

Endast Luleå

  1. Nationella prov i skolår 9. Maria Åström, vid Umeå universitet,  beskriver arbetet med proven och redovisar resultat från v2009 och v2010.  Deltagarna får också tillfälle att diskutera bedömning av några uppgifter."
  2. Astronomi. Ann-Gerd Eriksson och David Broström från Teknikens Hus leder denna workshop. Teknikens Hus har tillsammans med Rymdgymnasiet i Kiruna tagit fram astronomilådor för lärare i år 3-7. Rymdboxen innehåller material och tips för att kunna jobba praktiskt med astronomi. Exempel på vad som kan undersökas med hjälp av innehållet i lådorna: månens faser, årstider, solfläckar, förmörkelse, stjärnor. Vi bygger också enkla raketer och avfyrar dessa.
  3. Akvarium i klassrummet, Ola Sjödin, etologi- och djurvårdslärare från Grans Naturbruksskola, berättar om hur man kan använda ett akvarium på många olika sätt i sin NO-undervisning. Här får ni bland annat prova på att fylla i ett så kallat etogram – ett formulär man kan använda när man studerar djurs beteenden. Dessutom tittar vi bland annat på hur man kan använda akvarier i genetikundervisningen, hur man gör enkla vattenundersökningar och det kommer en del tips på övningar i mikroskop som går att göra med hjälp av akvarier.
  4. Antika romerska mynt Tomas Jonsson och Ann-Kristine Norman från Grans Naturbruksskolas NV-inriktning visar hur man kan levandegöra kemiundervisningen och integrera den med historieämnet. På denna workshop får ni vara med om att rengöra riktiga antika mynt från det anrika romerska riket. Ni får prova olika metoder för att ta bort det oxidlager som täcker mynten och kanske kan vi tillsammans ta reda på från vilken kejsares tid mynten har sitt ursprung?

Endast Halmstad

  1. Internationell naturvetenskapsolympiad - Naturvetenskapens Gothia Cup. Forskare från naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet. EUSO är en europeisk experimentell lagtävling i naturvetenskap för 16-åringar. Två tremannalag från varje land löser uppgifter som kräver kunskaper inom de olika naturvetenskapliga ämnena. 2010 hölls den internationella tävlingen i Göteborg med ungdomar från 21 länder. Under denna workshop får du tillsammans med andra lärare prova några av tävlingsuppgifterna och diskutera bedömingen av några olika tävlingsbidrag.
  2. Världsbilder och NO-undervisning. Lena Hansson, Nationellt resurscentrum för fysik, diskuterar världsbilder och NO-undervisning. Hör naturvetenskapen samman med en föreställning om att det finns vetenskapliga för­klaringar till allt? Eller är naturvetenskapen bara ett av många bidrag till vår kunskap om världen? Finns det ordning i universum som kan beskrivas av oss, eller är universum obegripligt? Säger naturvetenskapen att det inte finns någon gud eller går naturvetenskaplig kunskap att kombi­nera med religiösa synsätt? Vad svarar elever på sådana frågor? Vilka svar förknippar de med naturvetenskapen och naturvetare? Kom och ta del av forskningsresultat som presenteras tillsammans med elevexempel och var med och diskutera hur världsbild kan hjälpa oss förstå varför så många elever har svårt att förstå naturvetenskap och dessutom tycker att det är ointressant.
  3. UV-strålning, fluorescens och solbränna, Stina Björk och Katarina Olsson, lärare 6-9, Kungsbacka. Vad är UV-strålning? Vad kan vi använda UV-strålning till? Hur kan vi skydda oss mot UV-strålning? Laborativa undervisningsinslag att använda inom arbetsområden som energi. Vi ser vad som kan fluorescera i ett mörkt rum samt testar olika materials förmåga att skydda mot den ”farliga” UV-strålningen, allt från vatten och plast till solskyddsmedel och olika klädesplagg.
  4. Elevaktiv dimkammarlaboration. Fredrik Wieck från Elof Lindälvsgymnasiet och Fredrik Höög från Toråsskolan i Kungsbacka. En laboration där man kan se spår av big bang och supernovaexplosioner och som visar strålning som finns runt omkring oss hela tiden. Hur kan man använda dimkammarlaboraitonen som utgångspunkt för diskusisoner om existensiella frågor och samarbete med andra ämnen?
  5. Kemiundervisning i Sverige och Tyskland - likheter och skillnader. Jaana Björkman, doktorand vid Humboldt universitetet i Berlin. Hur kan lärare kan bli medvetna om sin egen undervisning, genom diskussioner om specifika skillnader mellan den svenska och tyska undervisningen? Videoanalys visar objektivt på lärarens handlingsmönster och medvetandegör läraren om det.  Under workshopen diskuteras exempel på situationer från klassrumsundervisningen från Tyskland och Sverige relateras till deltagarnas erfarenheter.
  6. Samhällsanknuten fysik: fysik & trafik. Karin Sahlberg, lärare 6-9. Ett undervisningsexempel från ett arbetsområde om kraft och rörelse i årskurs 8. Vi diskuterar hur man kan arbeta med samhällsfrågor i fysikundervisningen som ett led i att bedriva en intresseväckande och engagerande undervisning.
  7. Science Center to Go: mobil teknik för att visualisera det osynliga. Katrin Lindvall och David Johansson, Linnéuniversitetet. Science Center to Go är ett EU-projekt mellan universitet och organisationer i 7 länder, där CeLeKT (Center for Learning and Knowledge Technologies) vid Linnéuniversitetet i Växjö är en partner. Projektets syfte är att genom att använda ny teknik bidra till ökat intresse och djupare förståelse för fenomen inom naturvetenskapen. Tekniken är baserad på Augmented Reality (Förstärkt verklighet) som tillsammans med miniatyrer av experimentstationer försöker visa det osynliga som t ex molekylrörelse, ljudvågor och krafter. Nu finns flera prototyper som vi vill visa upp och även låta er prova och diskutera. Mer information om projektet och CeLeKT finns att läsa på: http://www.sctg.eu/ och www.celekt.info