lu.se

Nationellt resurscentrum för fysik

Institutionen för Fysik, Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

Papperslera - naturvetenskap, teknik och estetik

Läroplanerna i naturvetenskap och teknik omfattar att arbeta med estetiska perspektiv- men hur kan det visa sig i praktiken? Ämnesövergripande samarbeten som detta kan göras på många sätt.

Som en del i vårt arbete med naturvetenskapens och teknikens estetik har vi samarbetat med en keramiker som arbetade utifrån tydliga hållbarhetsprinciper med papperslera (http://www.grahamhay.com.au).

Förberedelserna utgick från att fundera över vilka material vi använder, kretslopp/återanvändning, energi och olika sätt att bevara/skydda material(bränning, torkning, målning). Aktiviteten blandar eget arbete, lyssnande, städande och ivrigt kommunicerande på engelska. Elevernas inbördes kommunikation skedde också på engelska.

I samband med workshopen spelades aktiviteten in med videokamera med elevernas/vårdnadshavarnas medgivande. Filmen är sevärd och visar många aspekter av lärande och ett stort engagemang hos eleverna. Videoanalysen visar bland annat att en framgångsfaktor ligger i att varje elev redan från början får varsin bit papperslera att hålla i, klämma på, när sedan konstnären behöver ha en relativt lång genomgång sitter eleverna samtidigt med sitt papperslerämne och tappar inte koncentrationen. Under hela passet kopplas det naturvetenskapliga perspektivet samman med det konstnärliga.

Vid en eftertest av vad eleverna kommer ihåg från workshopen, mer än två månader efteråt, är beskrivningarna generellt väldigt detaljerade, flera återger ordagrant vad konstnären berättat om miljöeffekter av att inte behöva bränna vid hög temperatur flera gånger som man behöver göra vid bränning av konventionell porslinslera. De kommer också ihåg hans berättelser när han återger hur han under många år arbetat med miljöprojekt och designat skulpturer på olika platser.

Vid en fråga om hur de upplever sitt lärande finns det röster bland eleverna som dock säger att de lär sig mer när de i skolan arbetar med repetitioner och kunskapsredovisningar, upprepningen har betydelse för långtidsminnet. Däremot säger dessa elever också att en workshop sätter ett starkare avtryck än en enskild lektion vad det gäller minnet av innehållet. Så slutsatsen blir att den djupaste inlärningen sker med en blandning av stabilitet, rutiner i klassrummet med rejäla inslag av omvärldssamarbete.

Ingela Bursjöö