Nationellt Resurscentrum för Fysik

Webbtips

Här nedan finner du fysiklänkar som kan vara av intresse för såväl lärare som elever i gymnasiet och i grundskolan åk 7-9. Skicka gärna in egna webbtips med kommentarer om hur du använder Internet i din undervisning.

På Fysicum i Lund forskas det inom en mängd områden. Här finner ni flera lättlästa introduktioner till några av dessa områden. Hur studerar man universum i laboratoriet? Kan man använda fysik till att bota och diagnosticera en människa? Och hur löser en fysiker miljöproblem? Svaren på dessa frågor och på många andra finner ni här !.

Physics 2000 är en webbplats, som bygger på din aktiva medverkan.
Animationerna är av den typen att du styr parametrar för att studera effekten av förändringar.
TV-skärm, datorskärm, laser, mikrovågor, röntgen och datortomografi är rubriker du finner under Physics 2000. Texten är engelsk men mycket tydlig och väl strukturerad.

Nätet är ett fantastiskt bibliotek att söka information i. Olika söktjänster nyttjas flitigt av bl.a. våra elever. I starten av ett arbete inom ett område där begreppen är diffusa och ostrukturerade kan det emellertid vara svårt att få bra träffar med hjälp av söktjänster. Ett mera effektivt tillvägagångssätt är att starta i ett uppslagsverk på nätet t.ex. Britannica eller Encarta , vilka båda är gratis och utan krav på registrering.
Pröva sedan en länksamling vilket garanterar att webbplatserna bedömts av en redaktion. Svenska Skoldatanätet samt Svesök är webbplatser som vi bör göra våra elever uppmärksamma på. Mycket tid kan sparas genom att sökverktygen tas i bruk först efter uppslagsverk och länksamlingar.

CERN har gjort några nya webbsidor som handlar om antimateria. Sidorna är lättlästa och mycket bra upplagda. Syftet är att på olika sätt försöka förklara vad antimateria är även för yngre barn. På dessa sidor ges idéer till hur detta område kan presenteras i undervisningen. Kopplingar till astrofysik, forskningens frontlinje med acceleratorer, historisk idéutveckling, dramatisering, konstutställning kanske är något du kan användas i din undervisning om antivärlden ?

Professor Vatten svarar på frågor om allt man skulle vilja veta om vatten, bokstavligt talat allt mellan himmel och jord. På sidan Fråga Professor Vatten kan man få svar på frågor som "Varför är vattnet genomskinligt?" "Varför kan man spegla sig i vattnet?" "Varför kan vatten vara både ånga, vätska och is?".
Man kan både skicka in egna frågor och söka bland tidigare frågor och svar.
Sidan är gjord för att barn och ungdomar ska kunna ställa frågor om vatten och miljö. Hos Professor Vatten finns forskare från Uppsala vattencentrum vid Uppsala universitet som hjälper till med att svara på frågorna.
"SPEED" kort och gott är vad den här sidan handlar om. Utifrån en mängd olika infallsvinklar behandlas hastighetsbegreppet.
Hur lång tid tar det att komma från en plats till en annan, hur snabbt kan man färdas på en motorväg, hur långt hinner ett flygplan på tre timmar ?
Hastighetsbegränsningar, hastighetsmätare, hastighetsrekord, hastighetskontroller, hastighetsberäkningar och korrekta definitioner är lite av det som St. Vincent College behandlar på sina enkla och roliga sidor.
Hur kan du mäta tågets hastighet, trafikövervakning över flygtrafiken med radar, radar och laser i polisens hastighetskontroller av biltrafik och fritt fall som attraktion på nöjesfältet är några av de avsnitt du finner under rubriken "SPEED". Frågor som kan inspirera till intressanta diskussioner såväl i åk 6 - 9 som i fysik A på gymnasiet.
Planerar dina elever vårens klassresa till ett nöjesfält ?
Följ med och låt det bli ett studiebesök för fysikundervisningen !
Det hisnar i magen och håret reser sig i nacken, vad du upplever kan faktiskt beskrivas i fysikaliska termer. På dessa webbsidor kan du klura, fundera och analysera och därigenom få en ny syn på de olika attraktionerna på ett nöjesfält. "Lisebergs-Fysik" har utarbetats vid Chalmers och "Fysik på Gröna Lund" är resultatet av ett arbete vid Fysikum på Stockholms universitet. Även om resan inte går till dessa nöjesfält kan vi låta eleverna få upptäcka fysik och matematik i åkattraktionerna.
Magnetfält och hälsorisker, mobiltelefoni och sladdlösa telefoner, solarier och interaktiva solråd, mammografi och röntgen, radon i våra bostäder, Tjernobylolyckan är några områden som väcker intresse hos våra elever.
Statens strålskyddsinstitut, SSI , är en central tillsynsmyndighet med uppgift att skydda människor, djur och miljö mot skadlig verkan av strålning. SSI:s innehållsrika hemsida tillhandahåller omfattande information användbar för såväl lärare som elever i olika stadier.
Även för den som tidigare besökt sidan är det värt en repris . Tidskrifterna "SSI-news" och "Strålskyddsnytt" finns nu att hämta hem i PDF-format.
Snacks ger associationer till små smaksensationer som kan avnjutas utan större förberedelser. När Exploratorium bjuder på en sida fylld av drygt hundra Snacks handlar det om små experiment som kan upplevas med hjälp av lättillgänglig utrustning. Tanken bakom Science Snacks är att ta fram en miniatyrversion av utställningar från Exploratorium för klassrummet. Under rubriken Snacks on Line har du tillgång till 107 små experiment inom skilda områden. Till varje experiment finns fotografi, tydliga instruktioner och en vetenskaplig förklaring. Experimenten kan användas för olika åldersgrupper av elever beroende på hur materialet presenteras. Yngre elever kan bygga sitt eget Science Center medan äldre elever kan fördjupa sig i vetenskapliga förklaringar till experimenten.
För att få fler elever engagerade i fysikundervisningen kan man som lärare försöka variera angreppssätt för att presentera fysikinnehållet. Ett sätt är att låta eleverna följa den historiska utvecklingen av en modell eller en teori. Det ger rikliga möjligheter att lyfta fram människan och forskaren bakom fysiken. För den historiskt intresserade är Internet en rik källa att hämta fakta ur.
Fysiklärare Bo Nyström, vid Nicolaiskolan i Helsingborg, har låtit historiska källor utgöra stommen på sina fyra olika ämnessidor för fysik , astronomi, astrofysik och matematik. Sidorna innehåller ett mycket stort antal länkar användbara för såväl lärare som elever på olika stadier. Här finns också idéer att hämta för lärare som skall bygga upp en egen ämnessida.

Ljuset från Lund eller från MAX-lab kan nu nå fram till skolor över hela landet. MAX-lab populär är en samling välgjorda informationssidor med bl.a. ett bildspel som beskriver anläggningen och delar av verksamheten.

Vetenskapslaboratoriet vid Stockholms universitets fysikinstitution är ett projekt med syfte att höja den vetenskapliga nivån i skolorna och att stärka kontakten mellan skola och högskola. Där erbjuds möjlighet att med elevgrupper utföra experiment som man kanske inte har möjlighet att utföra på skolan.

Tycho Brahe-observatoriet, Malmös folkobservatorium, driver ett projekt med målsättningen att ge skolor över hela landet möjligheten att från eget klassrum kunna fjärrstyra ett teleskop vid observatoriet. Noggranna, kvantitativa mätningar blir möjliga att göra på de erhållna bilderna. Kopplingen mellan astronomiska observationer och informationsteknologi öppnar nya pedagogiska möjligheter. Målgruppen är i första hand gymnasieskolor, men även andra skolor och intressenter kan komma ifråga. Resurscentrum för fysik stödjer detta projekt och vi ser med spänning fram mot de första bilderna som kommer under april.
”Störst, bäst och …” är naturligtvis The Hubble Space Telescope, som ger oss tillgång till ett fantastiskt bildmaterial. Ett besök i ”The Gallery” kan varmt rekommenderas.

Vad kan skolan göra för att hålla kreativiteten vid liv?
Genom att låta eleverna göra experiment, bygga, uppfinna och konstruera.
Välkommen till en samling av enkla experiment för elever på mellanstadiet. Experiment, som man kan göra i klassrummet utan dyrbar specialutrustning. Experiment, som visar att fysik och kemi finns överallt omkring oss.
Experimentbank för flickor och pojkar och deras lärare är en resurs som studenter på kemiteknik, LTH, står bakom. Till största delen kemiexperiment men det går att finna ett flertal experiment kring lufttryck, värme och temperatur, volym och densitet, ellära och ytspänning.
Skolgården är en avgiftsbelagd webbplats hos Liber förlag. Under två veckor kan du prova gratis. Från uppfinnarsidan kliver vi in i U-båten och finner där en samling experiment som bl.a Hans Persson vid lärarhögskolan i Stockholm står bakom.
Exploratorium i San Francisco är ett ställe värt många besök. Här hittar du allt från enkla experiment till hissnande upptäcktsfärder i Virtual Reality.

Tidskriften Ny Teknik, vilken utkommer varje vecka, presenterar på sin hemsida de mest intressanta artiklarna ur varje nummer. Med hjälp av arkivet blir denna webbplats en resurs för undervisning i NO och teknik.
Professor Göran Grimvall har under tjugo år ställt till problem för Ny Tekniks läsare. 932 problem har det blivit. Under rubriken Miniproblemet finns ett stort antal av dessa problem med lösningar tillgängliga. Problemen är av varierande svårighetsgrad och en del lösningar förutsätter fysikkunskaper motsvarande gymnasienivå. Även om lösningen kan vara komplicerad är målsättningen att problemet ska kunna förstås av vem som helst, oberoende av teknisk utbildning, och gärna stimulera till diskussion.

How Stuff Works (http://www.howstuffworks.com) av Marshall Brain. (BYG Publishing, Inc.1998)
Hur saker och ting i vårt vardagsliv fungerar är ett sätt att välja sammanhang för undervisning i naturvetenskap och teknik. How Television Works, How Modems Work, How the year 2000 Problem Works, How Nuclear Radiation Works är några exempel på rubriker under How Stuff Works, som lockar till läsning.
Texterna är rikligt illustrerade med foton och tydliga figurer. Fysikaliska och tekniska förklaringar håller en nivå som gör detta till en webbplats som lämpar sig bra för både elever i åk 7-9 och i gymnasiet. Engelsk text.
Från How Stuff Works kan man leta sig vidare till Bizarre stuff you can make in your kitchen. Vad sägs om att tillverka en dimkammare hemma i köket eller en detektor för mätning av bakgrundsstrålning.

”The Organization shall provide for collaboration among European States in nuclear research of a pure scientific and fundamental character and in research essentially related thereto. The Organization shall have no concern with work for military requirements and the results of its experimental and theoretical work shall be published…..”. Detta är ett utdrag ur den målsättning, som författades 1953, för CERN. Med dagens teknik är det verkligen möjligt för oss att ta del av pågående arbete.
”Hands on Cern”, ett vetenskapsprojekt för lärare, elever och intresserad allmänhet, vid Stockholms universitet. Här ges en överskådlig beskrivning av Standardmodellen och dagens partikelfysik . Med Hands on Cern kan man studera partikelkollisioner och sätta sig in i hur ett modernt, högteknologiskt experiment fungerar.
Från denna plats leder flera bra länkar om partikelfysik. För undervisningssyfte t.ex ”The particle adventure”, vilken refererats till tidigare.
Ett tips för den som vill skaffa material om Cern är att kontakta Neil Calder .
Följande undervisningsmaterial kan rekommenderas och helt kostnadsfritt beställas :
”Stars underground” (Video), ”The World of Particles” (Brian Southworth and Georges Boixader), ”Hadrons for Health” (W. Kienzle & A.Pascolini), ”Technology at CERN”, ”Cern, världens ledande laboratorium för forskning inom partikelfysik.”
Poster : The History of the Universe from the Big Bang to the present day, Aerial view of the CERN site outside Geneva.

Ett besök på ”The Virtual Laboratory” kan lätt få fysikläraren att glömma bort klockan en stund. Här kan man prova vilka möjligheter animerade fysikexperiment kan erbjuda, innan man tar beslut om att köpa hem ett program. För att testa programmen måste man ha en Java kompatibel webbläsare.
Övningar i mekanik erbjuds på en bra länk under the Virtual Laboratory. Institutionen för fysik vid Åbo Akademi står bakom och texten är svensk. Det är meningen att man ska introduceras i mekaniken genom att välja ett av Java programmen. För den som är nyfiken på hur fenomenen fungerar eller bara vill kolla upp något speciellt, finns länkar till mera information.
Trevlig sida som på gymnasienivå förslagsvis kan användas som komplement till räkneövningar. Då man själv styr en eller flera parametrar kan säkert även elever i åk 7-9 ha utbyte av att t.ex. undersöka vilken hastighet en raket måste skjutas iväg med för att fortsätta i en bana kring jorden.
Tydliga illustrationer av dopplereffekt, absorption och emission, för att nämna några exempel, kan undersökas under Java Applets.

Interaktiva atom-och kärnfysiklektioner lämpliga i grundskolans senare årskurser. Läromedlet är gjort av Markus Ydkvist, fysiklärare i år 7-9 på Vallhamraskolan i Partille kommun. Ett kul initiativ med bra animationer och lättförstålig text. Läromedlet bygger på ett aktivt lärande med instuderingsfrågor efter varje avsnitt. Man har inte behörighet att gå framåt innan man klarat en del frågor och fått lösenord, men väl bakåt. Jag tycker att det är på både gott och ont, det innebär ju att man kan inte gå in och hämta en viss speciell information i ett avsnitt utan måste följa "författarens" studieordning. Markus Atom & Kärnfysik-skola ger en karaktär av styrd undervisning som kanske inte faller mig riktigt i smaken men som säkert kan användas som ett komplement i undervisningen.

En riktig guldgruva om man vill studera fysikaliska förlopp via simuleringar. I och med att man styr parametrarna själv ges en möjlighet att på egen hand upptäcka mönster, likheter och samband. Varje vecka ställs en ny fråga som är lämplig för gymnasister att besvara. Nivån på simuleringsövningarna varierar men jag tror att både elever i grundskolans senare år samt givetvis gymnasister kan ha glädje av dem. Återigen ett delvis styrt arbetssätt men ändå ett gångbart komplement. Visual Physics kräver att din browser klarar java och javascript.

Här hittar man skämt och serier med fysikanknytning, lämpligt i gymnasieskolan. En del kan faktiskt utgöra bra introduktioner till givande diskussioner. Physics Humor tillhandahålls av Doug Craigen, professor i fysik.
För de lite yngre eleverna i grundskolan finns det illustrerade små historier om vetenskapsmän.Det engelska språket ger en möjlighet till ämnesintegration. Archimedes and the Crown är ett exempel som barn i årskurs 5-7 kan ha glädje av.

Den här webresursen vänder sig till lärare både i matematik och naturvetenskapliga ämnen. Resursen är omfattande och innnehåller allt från tips på websidor med aktuella didaktiska artiklar, verktyg för kontakt med andra lärare, senaste nytt på didaktikfronten till artiklar om "månadens uppfinnare". "Månadens uppfinnare" är lärare som berättar om en metod eller arbetssätt som förändrat undervisningen på något sätt. ENC online, Eisenhower National Clearinghouse, har uppmärksammats i flera webtidningar och weblistor. Resursen är riktad till amerikanska lärare men jag tror att även svenska lärare kan hitta något matnyttigt här.

1997 uppmärksammades Thomas Alva Edisons 150 års födelsedag. Den här websiten från Lemelson Center, del av Smithsonian Institution's National Museum of American History, ger bra och omfattande information om Edisons liv, upptäckter och uppfinningar. Lämplig att användas för elever i grundskolans senare år. Celebrating Edison ger också tips på hur man blir en uppfinnare samt hur man enkelt kan göra försök med egna glödlampor. Lemelson Center har andra välproducerade websites som är värda ett besök.

Detta är ett online läromedel i fysik uppdelat i tre avsnitt, mekanik, ljus och vågor samt elektricitet. Målgruppen är gymnasiestuderande. Inom varje avsnitt finns flera kapitel.Trots de traditionella rubrikerna är den här resursen intressant ur flera synvinklar. Resursen är interaktiv, det finns bland annat frågor att besvara efter varje kapitel. Man använder sig av en ganska enkel layout och trots animationer mm är den ganska "snabbladdad". Det mest intressanta är kanske ändå ursprunget till Learn Physics Today. Resursen är en del i det stora projektet Think Quest "ungdomar producerar för ungdomar"! Mer information kan man få från Kristianstad Högskola som är koordinator för Svenska Think Quest.

NCDC är världens största väderdata arkiv. Här hittar man allt som kan vara intressant vid meteorologistudier. Aktuella väderkartor, videos och animationer. Läs om värmerekordåret 1997! Webplatsen erbjuder omfattande information vilket är både på gott och ont. Kan vara svårt att navigera och ibland ger man upp om informationen är FÖR stor. Rekommenderar NCDC för tålmodiga gymnasister. Här kan du se en video med februaris totala solförmörkelse.

Det finns motsvarande svenska tjänster. Välkänd är ju Skolvädernätet, ett utmärkt exempel på hur ny teknik blir en naturlig och bra resurs i undervisningen. En annan är Vädertjästen i Göteborg AB , ett rent kommersiellt företag som tillhandahåller en del värdefull information. Det bästa utbudet vad beträffar undervisning i meteorologi tillhandahåller dock SMHI. Bra information om ozon, UV-index, moln mm.

Vetenskapsmuseet The Exploratorium i samarbete med bland annart NASA har som vanligt producerat en bra webresurs, denna gång om solförmörkelser. Solar Eclipse: Stories From the Path of Totality med anledning av den totala förmörkelsen i februari som var synlig i södra Karibien. Här finns historisk tillbakablick, fint bildarkiv med foto från tidigare förmörkelser, fakta om hur dessa förmörkelser påverkar oss och vårt rymdväder. Fantastiska bilder från hela förloppet, 10 minuter RealVideo som är både fin att se på och rolig att lyssna till (krävs RealPlayer). Missa inte faktafilerna What, Why , How och Where! Här finns till och med "eclipse" chat! Det enda som jag vill anmärka på är att den lilla storleken på texten gör att det är lättare att skriva ut fakta texterna än att läsa på skärmen.

Life, Universe and the Electron är en interaktiv, informativ och trevlig resurs med anledning av 100 års firandet av elektronens upptäckt. Engelsmannen JJ Thomson belönades med nobelpris i fysik 1906 för sina experimentella bedrifter med katodstråleröret 1897. Här finns flera intressanta sidospår bla elementarpartiklars historik, elektronens betydelse i vardagen, elektronmikroskop mm. Websidorna tillhandahålls av Science Museum i London med stöd av Institute of Physics. Lämplig både i grundskolans sista årskurser samt i gymnasiet.

Avdelningen för kosmisk och subatomär fysik vid Lunds universitet har skapat en webresurs som är en introduktion i partikelfysik. Websidorna innehåller animationer och filmer som kräver QuickTime. Här finns andra relaterade länkar samt populärvetenskapliga artiklar på svenska. Sajten vänder sig i första hand till lärare och intresserade gymnasister.

Stockholms universitet satsar på forskningsinformation via en elektronisk frågelåda, Kunskapsbanken. Projektets syfte är att vara en kanal för elever, lärare och forskare. Resursen är bra disponerad och frågorna väl besvarade. En kommentar är att man kan ju fråga sig om elever i den här åldern vet vilken gren av fysiken som deras fråga tillhör!

Beställ era egna teleskopbilder av avlägsna men intressanta himlakroppar! Eller studera någon av de 1500 bilderna i HOU´s stora arkiv. Ett internationellt utbildningsprogram i astronomi som använder sig av modern teknik på ett utmärkt sätt. Bygger på att man skaffar sig ett bildbedhandlingsprogram som kan bearbeta de digitala teleskopbilderna. Öppnar stora möjligheter att göra egna verkliga analyser och leder säkert till mycket intressanta diskussioner. Mer information fås på HOU`s svenska websida på Fysikum i Stockholm.

Köpenhamns stolthet, Experimentarium, ett Science center med över 300 uppställningar där elever själv skapar sina egna naturvetenskapliga upplevelser. Webtjänsten innehåller, förutom information om utställningarna, relaterade enkla faktaartiklar. För att ett studiebesök ska bli värdefullt i undervisningen och inte bara ett isolerat inslag bör det både förarbetas samt efterarbetas. Till detta är dessa websidor en bra hjälp.

Rymdväder, en frontlinjeforskning som väcker både elevers och lärares intresse. Denna webresurs tillhandahålls av Lunds rymdvädercentrum . Information om vad rymdväder är, hur det påverkar oss samt aktuella rymdväderprognoser.

Fantastisk välstrukturerad och intressant resurs. Här presenterar Uppsala universitet forskning med utgångspunkt från universitets mest kända professor, Carl von Linné. Resursen är uppdelad i fyra avdelningar där Fysikens kosmos är mycket intressant både då man studerar mikrokosmos och makrokosmos i grundskolan och i gymnasiet. Kul med en så bra, informativ och dessutom svensk websida!

Vetenskapsmuséet The Exploratorium , San Fransisco, är väl värt ett besök. Deras webresurs utökas ständigt och är en stor tillgång för både lärare och elever. Avdelningen Sport SCIENCE innehåller information och intressanta frågeställningar om sport väl användbara inom mekaniken! Språket gör att länken lämpar sig bäst i åk 9 och gymnasiet.

The Particle Adventure , Contemporary Physics Education Project, är en intressant, interaktiv och trevlig resurs när man behandlar modellen för materiens innersta samt hur den utvecklats. Videos, animationer, fakta, historik, acceleratorers betydelse, klassrumsaktiviteter mm. Tar upp "Standard modellen" ingående på ett pedagogiskt och enkelt sätt. En riktig guldgruva för både lärare och elever i grundskolans senare årskurser samt i gymnasiet.

Sidan uppdaterad 2002-01-29
Eva Berglund

Har du synpunkter, tips och idéer? - Kontakta Nationellt resurscentrum för fysik!
Till Nationellt resurscentrum för fysik, startsida