3

Utdrag ur SKOLHUS 6/74 "Skyddsfrågor i skolan", Skolöverstyrelsens skriftserie om lokalplanering.

3.6 Experimentalarbete

3.6.1 Råd och anvisningar vid undervisningsfysik

3.6.1.1 ALLMÄNNA REKOMMENDATIONER
Se till att "Första hjälpen"-utrustningen finns på plats och att den är komplett.
I lokal där öppen laga används bör alltid tillförlitlig brandsläckare finnas tiligänglig.

Gas

Varje lärosal för fysik och tekniska ämnen måste ha uppvärmningsmöjligheter av något slag. På senare tid har man i vissa skolor helt övergått till elektrisk uppvärmning, varvid anordningen kommer att falla under bestämmelserna för användning av elektriciteten, som behandlas längre fram. Det stora flertalet skolor använder emellertid stadsgas eller gasol för uppvärmning. För användning av dessa gasanläggningar gäller följande:

Gaslukt utgör en varning för fara. Arbeta aldrig i en lokal där gaslukt inte går att vädra ut.

Huvudkran skall finnas i varje rum och hållas stängd utom under de tillfällen då gasen används.

Kontrollera med jämna mellanrum att slangförbindelser och kranar är täta och att inga kranar blivit lösa.

Lär eleverna att tända gasen på sådant sätt att lågan inte slår ner i brännaren.

Se för övrigt SO:s anvisningar "Gas i skolan" (se s 46).

Försök med vattenånga

Vid försök där ånga används för uppvärmning, t ex för bestämning av längd- och volymutvidgningskoefficienter, leds ångan ofta ner i vatten. Förbindelsen med vatten måste då brytas innan kokningen avbryts. Det blir eljest tillbakasug, som kan få besvärliga följder. Försiktighet måste också iakttas beträffande ånga så att inte brännskador uppstår.

Försök med kvicksilver

Försök med kvicksilver bör inte förekomma i alltför stor utsträckning. Det går att i de flesta fall ersätta kvicksilvertermometrar med andra typer. Vid försök då kvicksilver likväl används, bör försöket utföras på en skyddsbricka, så att inte droppar sprider sig över bordet och golvet. Bär ej guldringar eller dylikt vid arbete med kvicksilver.

Försök med eter

Eter används t ex for att visa avkylning vid avdunstning. Om man blåser en luftström över eter på ett urglas kan man t ex frysa fast urglaset på underlaget. Men försöket är farligt på grund av dels brandfaran, dels risken att eleven inhalerar för mycket eterånga. Försöket bör därför utföras i dragskåp. (Se även s 30.)

Brandfarliga vätskor

För densitetsbestämningar av vätskor m m bör man i första hand välja sådana vätskor som inte är lättantändliga eller hälsofarliga. Undvik därför bensin och koldisulfid. Fotogen är däremot mindre riskabelt.

Inandning av vätgas
Det har i undervisningen i akustik förekommit experiment med inandning av vätgas för demonstration av hur ljudhastigheten i en gas påverkar tonhöjden. En mansröst låter därvid som en kvinnoröst.
I blandning med luft ger redan 4 % vätgashalt explosionsrisk. Antändning kan exempelvis ske från gnistor i syntetiska textilmaterial och vid kamning av torrt hår. Finns vätgasblandning i lungorna, kan en explosion få ödesdigra konsekvenser.

Experiment med inandning av vätgas får därför inte förekomma.

Däremot bör försöket, visserligen med mindre effekt, kunna utföras med helium, där sådan finns tiligänglig. Motsvarande försök kan också utföras som resonansexperiment med en sluten pipa av variabel längd, varvid man använder luft, koldioxid eller freon som från gasbehållare anblåser pipan.

Implosionsrisker
Vid försök med evakuerade glaskärl, t ex urladdningsrör, Braunskt rör, rör för e/m-bestämning m m, finns risk för skador om rören av någon anledning imploderar. Risken att sådant rör skall implodera är liten, såvida de inte utsätts för yttre mekanisk påverkan. De måste därför alltid behandlas varsamt. Skyddsglasögon eller ansiktsskärm av plast e d bör användas.

Starkt ljus
Alltför starkt ljus ar skadligt for ögonen. Det är därför förbjudet att titta på solen genom en kikare, såvida denna inte är försedd med ett specielit mörkt filter, som absorberar det mesta av ljuset. För studium av solfläckar kan man dra ut kikarens okular och projicera en verklig bild av solen på en skärm bakom kikaren.
Även en ljusbåge i en båglampa är för stark för att man ska kunna titta på den med blotta ögat. När UV- lampor används för studium av fluorescensfenomen, bör lampan avbländas mot åskådarna så att de endast ser den skärm som lampan belyser.

Laserljus

Det har visat sig att laserljus undervissa betingelser kan medföra skador på ögonen. Skadetrösklar och eventuella risker för långtidsverkan är ännu otillräckligt utforskade. För användning av laserljus i skolan gäller följande:

Den enda lasertyp som får användas i skolan är den kontinuerliga lasern med en effekt av högst 1 mW. På lasern skall finnas anbragt en skylt som anger förbud mot att se in i lasern.

Lasern får användas endast vid lärarledda demonstrationer och då handhas endast av lärare. Eleverna skall informeras om att risk finns för skador om laserstrålen träffar ögat.

Apparaten skall därför vara anbringad så att strålen inte kan riktas mot eleverna. Strålen får inte heller träffa blanka ytor som kan reflektera ljuset mot åskådarna, utan den får endast riktas mot en diffust reflekterande skärm på vilken demonstrationerna sker.

Lasern skall användas i ett rum med så hög allmänbelysning som möjligt utan att de fenomen man vill studera blir alltför svaga. Härigenom minskar ögats pupill och därmed också den mängd laserljus som innan den får försäljas. Detta förutsätter att strålskydds eventuellt når näthinnan.

Lasern bör vara tillslagen endast då demonstrationer och mätningar pågår.

Nya bestämmelser för arbete med laser är under utarbetande av arbetarskyddsstyrelsen.

Elspänning

Beträffande elspänning gäller i tillämpliga delar vad som sägs under punkt 3.6.2

3.6.1.2 RADIOAKTIVA PREPARAT
Statens strålskyddsinstitut har 1968-11-28 beslutat meddela skolor med undervisning i fysik eller kemi tillstånd jämlikt 2 § i strålskyddslagen att för undervisningsändamål anskaffa och inneha slutna radioaktiva strålkällor innehållande 5 mikrocurie 60Co (kobolt—60) eller 1 mik rocurie 85Kr (krypton—85) under förutsättning att strål- källornas utformning godkänts av strålskyddsinstitutet.
Strålkällorna får endast användas av lärare i demonstrationssyfte och av elever i gymnasieskolan vid laborationer.
Föreståndare jämlikt 4 § strålskyddslagen skall vara institutionsföreståndaren i fysik eller kemi.
Strålkällan skall då den inte används förvaras i för Strålkällan skall då den inte används förvaras i förvaringslåda, vilken hålls inlåst. Förvaringslådan skall vara försedd med varningssymbol för joniserande strålning.

3.6.1.3 RÖNTGENUTRUSTNING M M

Försök med röntgenstrålning får utföras endast i gymnasieskolan och endast i demonstrationssyfte och ej

som elevlaborationer. Arbete med röntgenstrålning för undervisningsändamål får bedrivas på följande villkor:

Strålskyddet kring röntgenröret skall uppfylla fastställda normer och vara godkänt av statens strålskyddsinstitut.
Förvärv av röntgenutrustning skall omedelbart anmälas till strålskyddsinstitutet. Apparaten får inte tas i bruk förrän dylik anmälan bekräftats. Blanketter för sådan anmälan kan beställas från statens strålskyddsinstitut, röntgenkontrollavdelningen (se s 00).
Ansvarig föreståndare skall vara huvudläraren i fysik eller kemi.

För att röntgenutrustning skall godkännas för skolbruk krävs bl a följande: Rörspänningen får ej överstiga 70 kV.
Rörströmmen får ej överstiga 2 mA.
Röntgenrör och experimentutrymme skall vara omgiven av sådant strålskydd att vid ur strålskyddssynpunkt maximal belastning dosratten utanför höljet ej överstiger 0,5 mR/timme på ett avstånd av 5 cm från höljet.
Observationsfönster skall vara försedda med blyglas med samma strålskyddsförmåga som omgivande hölje.
Skarvar mellan olika strålskyddsmaterial skall utföras med betryggande överlappning.
Utrustningen skall förses med strömbrytare eller dylikt så att röntgenröret inte kan arbeta om någon del av strålskyddet avlägsnats.
Utrustningen skall godkännas av strålskyddsinstitutet får tillfälle utföra mätningar på provexemplar.
I undervisningen har tidigare använts vissa typer av urladdningsrör som befunnits vara otillfredsställande ur strålskyddssynpunkt. Eftersom flertalet av de fenomen som man demonstrerar med dessa urladdningsrör kan visas med urladdningsrör med glödkatod, får dessa så kallade kallkatodrör ej användas i undervisningen, om de inte konstruerats uteslutande för att leverera röntgenstrålning och ovanstående säkerhetsbestämmelser iakttagits.
Exempel på sådana icke tillåtna rör är:
Rör för katodstrålars avböjning i magnetfält (med kall katod)
Brauns rör (med kall katod)
Katodstrålrör med fluorescerande mineral (fjärilar, fåglar m m)
Myntrör
Skuggkorsrör
Rör för demonstration av katodstrålars tryck
Rör för demonstration av katodstrålars värme
Kanalstrålerör
Högvakuum-röret i "vakuumskalan"
Med rör anslutna till effektiva luftpumpar kan röntgenstrålning erhållas. Vid dylika försök får därför lufttunningen ej drivas så långt, att fluorescens uppträder på rörväggarna.