lu.se

Nationellt resurscentrum för fysik

Institutionen för Fysik, Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

Teleskop

Här finns några tips om teleskop för astronomiska observationer.

Olika typer av teleskop

De flesta teleskoptyper har en ljussamlande lins eller spegel (objektiv) och en liten lins med kort brännvidd (okular) med vilken man betraktar den av objektivet skapade bilden. Alla utom de allra minsta teleskopen har ett litet sökteleskop för att man lättare skall kunna hitta ett objekt. De flesta teleskop har även ett stativ för att hålla teleskopet stadigt riktat mot objektet.

För små teleskop är monteringen rörlig i sidled och i höjdled. Eftersom stjärnhimlen roterar runt himmelspolen är det en fördel om större teleskop monteras så att den ena rotationsaxeln pekar mot himmelspolen, s.k. ekvatoriell montering. Man behöver då endast justera teleskopet runt en axel för att följa ett objekt. För lite mer avancerade teleskop sker denna justering automatiskt med en motor. 

Refraktor

En refraktor är ett teleskop med en stor ljussamlande lins som åstadkommer en reell bild. som betraktas med en andra liten positiv lins (okular).

  

Fördelar är enkel konstruktion, relativt lätt att transportera. Nackdelar är att bilden är upp-och-ner, vilket begränsar användbarheten för annat än astronomiska objekt. Med en 90-graders spegel före okularet (se bilden) blir bilden rättvänd (men spegelvänd). Spegeln gör det enklare att observera objekt nära zenit (rakt upp på himlen). En annan nackdel är att man för att undvika kromatisk aberration måste göra ganska komplicerade sammansatta linser, vilket gör stora refraktorer dyra.

Priser: 500 kr och uppåt.

Spegelteleskop

Ett spegelteleskop har en parabolisk ljussamlande spegel, en plan spegel för att rikta ljusknippet ut ur tuben och ett okular.

Fördelar är: inga problem med kromatisk aberration, vilket gör större teleskop relativt billiga. Spegelteleskopet kan vara lite besvärligt att transportera.

Priser: 500 kr och uppåt.

Kombinationsteleskop

Kombinationsteleskop består av en sfärisk spegel (billigare än en parabolisk), en tunn, enkel ingångslins för att korrigera sfärisk aberration, en liten spegel skickar ljusknippet genom ett hål i huvudspegeln där ett okular är monterat.

Denna typ är kompakt och är därmed lätt att transportera och hantera. Enda egentliga nackdelarna är att kombinationsteleskop är ganska dyra och att speglarna kan behöva justeras då och då.

Priser: 5000 kr och uppåt.

Fältkikare

Detta är en klassisk typ av kikare som även används vid t.ex. fågelskådning och idrottsevenemang.

 

Fördelar är att man tittar med båda ögonen och att bilden genom två 90-graders prismor är rättvänd. För astronomiskt bruk rekommenderas en förstoring av 8-10 gånger och en öppning på minst 50 mm (t.ex. 8x50). Nackdelen är att det kan vara svårt att hålla kikaren tillräckligt stilla.

Priser: 400 kr och uppåt. 

Galileoskop

Galileoskop är ett teleskop man tog fram till Astronomiåret 2009. Meningen var att göra ett bra och billigt nybörjarteleskop. Ambitionen var att det skulle kosta c:a 100 kr, men det blev betydligt dyrare.

Galileoskopet har fått mycket goda recensioner som nybörjarteleskop. Nackdelar/fördelar är desamma som för refraktorn. Man kan inte använda sig av ett 90o-graders diagonalspegel, varför bilden blir upp-och-ner. Man kan emellertid använda sig av en medföljande negativ lins som okular, och därmed få en rättvänd bild.

Ett annan problem är att teleskopet levereras utan stativ. Man kan använda ett vanligt kamerastativ, men det måste vara ett högkvalitativt sådant eftersom de normalt är ganska skakiga.

Det unika med teleskopet är dels god kvalité för ett lågt pris och att teleskopet kommer som en byggsats. Det är mycket lätt att med hjälp av de bifogade instruktionerna sätta samman teleskopet. Eftersom det finns flera olika linser är galileoskopet även ett pedagogiskt verktyg för att lära sig hur ett teleskop fungerar. Information om hur man sätter ihop teleskopet och en ambitiöst program med observationer finns på webbsajten Teaching with Telescopes.

Pris: $50 (350 kr) plus frakt från USA (minst lika mycket) och stativ.

Galileoscope (Wikipedia)

Galileoscope hemsida - information och beställning

Recension i Ny teknik

Vad skall jag köpa?

Vad man skall köpa som sitt första teleskop beror dels på vad man vill titta på och dels hur mycket pengar man vill lägga ut.

Det primära kriteriet är objektivets öppning - detta bestämmer hur mycket ljus som samlas in och även hur stor förstoring man kan använda. Sedan måste man ha ett stabilt stativ. Det tredje kriteriet är transportbarhet - kan du enkelt ta ut teleskopet i trädgården eller måste du ta bilen ut ur staden för att få tillräckligt mörka och klara förhållanden?

Månen och planeter

Det första man tittar på med ett nytt instrument är oftast månen. Man kan även med en lien kikare se berg, slätter och kratrar. För dessa objekt vill man gärna ha ganska hör förstoring, och ljusstyrkan är ett mindre problem. En 5-8 cm:s refraktor (t.ex. ett 5 cm gallileoskop) är ett utmärkt första instrument. Man behöver emellertid mycket större teleskop för att se någon struktur på planetytor, men Venus' faser, Jupiters fyra största månar och Saturnus ringar kan man lätt se med en liten refraktor.

Stjärnhopar, nebulosor och galaxer (deep sky objects)

Dessa är ofta ganska utsträckta objekt med låg ytljussyrka. Man eftersträvar alltså stort synfält (låg förstoring) och hög ljussamlande förmåga (stort objektiv). För nybörjaren är en bra fältkikare (säg 8x50) är rätt val. För den avancerade är kombinationsteleskopet det bästa valet.

För dessa objekt är A och O mörkt och klart. Belysning och dis gör observationer i stort sett omöjliga. Dessa objekt kan emellertid vara mycket vackra om förhållandena är bra. Ett bra kriterium för god seeing är: kan du se vintergatan med blotta ögat så är förhållandena antagligen OK.

Bilden nedan visar orionnebulosan fotograferad med ett stort teleskop. Färgmättnaden får man inte med ett litet teleskop, men ett 8 tums kombinationsteleskop visar mycket av strukturen.

För den mycket avancerade amatören och t.ex. en skola där man har tillgång till teknisk kompetens är ett 10-15 tums kombinationsteleskop med en CCD kamera inte orealistiskt. Man kan då ta mycket fina bilder av nebulosor mm och dessutom observera exoplaneter eller leta efter supernovor. Astronomin är med den nu tillgängliga tekniken en av få vetenskaper där amatörer kan ge väsentliga bidrag.

Köp teleskopet hos fackhandeln (optiker eller fotoaffär) eller renomerade märken på nätet.

Hitta på stjärnhimlen

För att hitta objekt på stjärnhimlen använder man sig av en stjärnkarta (en bok eller ett blad) eller ett planetarieprogram, se nedanstående länkar.

Om planetarieprogram 

Enkel karta över norra stjärnhimlen (PDF, ny sida)

Populär astronomis stjärnkarta (ny sida)

Tips för observationer

  • Om du skall observera nebulosor och liknande objekt är det viktigt att du väntar minst 10 minuter i mörker så att ögonen får tid att mörkerdapteras.
  • Använd en ficklampa med rött ljus om du behöver belysning t.ex. för att titta på en stjärnkarta.
  • Vänta dig inte vackra färger (som på orionnebulosan ovan) eftersom stavarna som är de känsliga receptorerna i ögat är helt färgblinda.
  • För ytsvaga objekt skall man titta lite vid sidan om var man förväntar sig att objektet skall vara. Detta för att tätheten av de ljuskänsliga stavarna i ögat är högre periferin än i mitten av näthinnan.
  • Man bör ordna så att man sitter bekvämt under observationspassen. Om man har en fältkikare utan stativ är en bekväm stol med armstöd ideal.

En nybliven amatörastronom bör absolut gå med i en lokal förening för att dra nytta av erfarenheterna hos andra amatörastronomer.

Lista på astronomiska föreningar (ny sida) 

Allmänna länkar

Att välja teleskop - bakgrundsinformation för valet

Teleskoptyper - bra information om olika teleskoptyper

Astrosweden - stort urval ger en bra idé om vad olika teleskop kostar