En lång och smal trolldegssträng har högre resistans än en kort och tjock. När vi låter strömmen gå genom en lång smal sträng innan den når dioden, blir strömmen i kretsen mindre eftersom totala resistansen är större än om vi hade kopplat förbi trolldegssträngen.

Den del av den totala spänningen (6 V från de 4 batterierna i batteripacket) som faller över dioden minskar också när vi har den långa smala strängen, eftersom den högre resistansen här nu gör att en större del av spänningen faller här. Sammantaget blir både strömmen I och spänningen U över dioden mindre, och då minskar effekten P = UI - dioden lyser svagare.

När vi parallellkopplar batterier (i det här fallet två fyrpack med 6 V i varje), blir spänningsfallet över dioderna fortfarande 6 V. De har samma resistans som innan, det går då samma ström och den elektriska effekten P = UI blir densamma - de lyser lika starkt som om vi bara använde ett av batteripacken. Låter vi uppställningen stå och lysa kommer batterierna dock att ta slut fortare om vi bara använder ett av batteripacken.

När vi seriekopplar batteripacken (minuspolen på det ena mot pluspolen på det andra) får vi totalt 12 V ut från de båda batteripacken. Det blir då en högre spänning över dioderna, strömmen ökar och därmed även P = UI och dioderna lyser då starkare.

Vill du att de ska lysa länge - parallellkoppla batterierna. Vill du att de ska lysa starkt - seriekoppla batterierna.

En RGB-diod är tre lysdioder i en - en röd, en grön och en blå. Tillsammans ger de vitt om var och en lyser med rätt intensitet i förhållande till de andra. I vår diod med klart plasthölje ser man tydligt att det röda, gröna och blåa ljuset kommer från olika delar av dioden - har man en RGB-diod med diffust hölje blir färgmixningen bättre och man upplever dioden som vit eller nästan vit när alla tre elementen lyser.

Klar RGB-diod från Kjell & Co

Diffus RGB-diod (länk kommer)

Med RGB-dioden kan ni prova färgmixning - hur ser den t.ex. ut när ni tänder den röda och blåa, men låter den gröna vara släckt?