lu.se

Denna sida på svenska This page in English

Gruppdiskussioner

Förkunskaper

Då och då får vi larmrapporter om hur studenternas förkunskaper har sjunkit, se t.ex. http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.4117/2.801/kraftig-forsamring-av-gymnasieelevernas-kunskaper-i-matematik-och-fysik-1.91259

Chalmers och KTH använder sedan några år antagningsprov inom matematik för att anta upp till 1/3 av studenterna på bl.a. Teknisk-fysik-programmet. Exempel på tidigare prov finns på

http://www.chalmers.se/sv/utbildning/sa-soker-du-till-chalmers/Sidor/Antagningsprov/matematikfysikprovet.aspx

Vad önskar sig högskolan? Vad är rimligt för högskolan att förvänta? Vad säger läroplanerna?Kommer de nya kursplanerna att leda till ändringar? Vad är viktigast för gymnasiet att prioritera?

Studiebesök, laborationer på högskolan, forskarbesök, ...

Studiebesök på universitet och högskola efterfrågas av många lärare. Att ta emot klasser kan vara ett sätt att påverka elevers syn på fysik och fysiker, forskare och forskning. Brian Woolnough beskriver i sin bok "effective science teaching" hur han intervjuat nya studenter vid Oxford och Cambridge, och att många av dem berättar att deras val av utbildning påverkats av något skolbesök utanför klassrummet eller besök av forskare i klassrummet. Olika universitet har olika strategier för att ta emot besök av elever, från individnivå eller institutionsnivå till gemensamma besöksdagar för hela högskolan. Mötet blir ett tillfälle att diskutera olika aktiviteter ni prövat, eller funderat på att genomföra. Vilka fördelar och nackdelar finns med olika former för besök? Vilka samarbeten - inom universitetet eller med andra aktörer - kan vara till hjälp. Hur kan man utvärdera insatserna?

http://v-a.se/2007/11/projekt-utan-effekt-%E2%80%93-utvarderingar-av-nt-initiativ-under-luppen/

Kanske kan det också vara intressant att se hur andra gör, i Sverige http://www2.fysik.org/experiment_och_annat/studiebesoek/universitet/ och t.ex. i Aarhus.

 

Tävlingar och gymnasiearbete

Det finns många olika tävlingar för att stimulera ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik. I de flesta fall medverkar bara en mindre del av landets skolor. Kan vi hitta sätt att nå ut till fler skolor och elever?

Hur ska man hjälpa eleverna att hitta ideer till gymnasiearbetet? Hur ska man som lärare kunna handleda eleverna inom många olika områden av fysik - och hur kan man få hjälp med bedömningen?

Dessa två frågor är delvis relaterade och tas upp under båda gruppdiskussionspassen. Under onsdagen fokuseras frågor kring tävlingar och gymnasiearbete och under torsdagen fokuseras nätverk omkring gymnsaiearbete och IYPT. (Diskussionerna koordineras av Anne-Sofie Mårtensson, HB, resp Kim Brantmark, Malmö Borgarskola.)

Wallenbergs fysiktävling har kortare individuella uppgifter http://www.fysikersamfundet.se/fysiktavlingen.html och kanske kan ge uppslag till intressanta undersökningar, även om de inte räcker till ett helt gymnasiearbete.

Den årliga Utställningen Unga Forskare, ger en möjlighet för gymnasister att visa upp sina projektarbeten. De regionala utställningarna kan fungera som en inspirationskälla och också vara en mötesplats och en möjlighet att träffa jurymedlemmar och diskutera kvaliteter i de olika projekt som presenteras. http://www.ungaforskare.org/projektbanken/projektarbetet

Den internationella fysikturneringen för gymnasister, IYPT, lägger varje sommar ut 17 nya problem som lämpar sig väl för projektarbete. http://iypt.org

Läs mer: http://www2.fysik.org/gymnasiet/gymnasiearbetet

Experimentets roll i undervisningen

Fysik är i grunden en experimentell vetenskap. Experiment är en central del av fysikens "sanningskriterer". Experiment i undervisningen kan ibland ha som syfte att visa detta, men experiment i undervisningen har också många andra mål. Det kan handla om att illustrera fenomen, introducera ett nytt området, träna handhavande av experimentell utrustning, att lära sig att ta fram ett matematiskt samband mellan uppmätta data, att förstå hur man kan bestämma naturkonstanter eller förstå hur vetenskapen fungerar. Vissa experiment lämpar sig för demonstrationer för hela klassen, medan andra är bättre att genomföra som laborationer. Ibland räcker det att observera vad som händer eller jämföra några olika situationer, medan noggranna mätresultat är centrala i andra experiment. En variation i uppläggningen stöder uppnåendet olika syften.

Ta gärna med beskrivning av ett favoritexperiment och beskriver hur eleverna arbetar med det och kanske också exempel på bedömningsanvisningar.

Didaktik och examensarbeten i lärarutbildningen

Inom bl.a. lärarutbildningarna genomförs examensarbeten där studenter skulle kunna samverka med lärare, lärarutbildare och fysiker kring något området av gemensamt intresse. Studenterna kan t.ex. medverka i och/eller utvärdera olika utvecklingsarbeten och utåtriktade verksamheter. De skulle kunna följa klasser före/under/efter studiebesök och både observera elever och kanske också studera hur deras attityder och kunskaper eventuellt påverkas. Examensarbetena kan bygga på tidigare didaktisk forskning av hur studenter och elever uppfattar olika fenomen och använda olika former av diagnoser och intervjuer. Studenterna kan också intervjua lärare och forskare om deras syn på olika aspekter av undervisning och lärarroll. De skulle kunna samarbeta med fysiker kring att utarbeta någon form av arbetsmaterial för skolor kring något aktuellt område inom forskning. Diskussionerna skulle kunna leda fram till några projektförslag, eventuellt till gemensamma projekt som kan genomföras i samarbete mellan flera lärosäten. Kanske tar ni med er något eget projektförslag som kan diskuteras och vidareutvecklas.

 

Det finns en omfattande internationell forskning inom PER - Physics Education Research. En introduktion kan vara http://www.compadre.org/PER/per_reviews/volume2.cfm och http://perusersguide.org/podcasts

Kanske är något av er intresserad av att söka någon av de licentiandtjänster för lärare som utlyses under oktober, bl.a. inom FontD: www.isv.liu.se/fontd/lic-fontd

Lärarnätverk

Hur kan man arbeta lokalt/regionalt för att stödja lärare? Finns det NO/NT-utvecklare inom er kommun/region? Hur arbetar de i så fall? Vilka aktiviteter tycker ni har fungerat bäst? Vilka aktiviteter skulle ni önska? Samarbete eller erfarenhetsutbyte med matematikutvecklare? Samarbete över ämnesgränserna? Finns det speciella frågor där ni som lärare skulle önska fördjupat samarbete med andra skolor eller ha kontakt med universitet.

Kanske kan det vara intressant att låna ideer från t.ex. Institute of Physics som har ett "physics teacher network", med ett antal koordinatorer över hela landet och även mycket stödmaterial för olika aktiviteter. Skulle du själv kunna tänka dig att vara en koordinator?

IKT och fysik

Datorer är självklara hjälpmedel i modern fysik. Detta speglas i viss utsträcking i den nya planen för fysik, som anger att eleverna ska "ges möjlighet att använda datorstödd utrustning för insamling, simulering, beräkning, bearbetning och presentation av data." En del av det centrala innehållet i Fysik 2 är "Simulering av tvådimensionell rörelse med hjälp av enkla numeriska metoder."

Många lärare har fått en god allmän IT-kompetens genom PIM, http://www.pim.skolverket.se/. Skolinspektionen har nyligen granskat skolors IT-användning, i anslutning till andra granskningar, http://www.skolinspektionen.se/it (dock inte inom de nyligen avslutade fysikgranskningarna)

Hur kan man arbeta med IKT i skolans fysik? De tekniska förutsättningarna ändras hela tiden, inte minst genom att elevernas mobiltelefoner blir allt med kraftfulla. Hur ska lärare (både på gymnasium och högskola) hitta tid att lära sig utnyttja de pedagogiska möjligheterna inom fysiken - och kanske också i matematiken? Kanske http://ikt.ncm.gu.se/ kan användas som ett nav också för fysikens IKT-användning?

Rekrytering och bilden av fysik

Många önskar att fler elever skulle välja naturvetenskapliga och tekniska utbildningar och många aktörer driver olika projekt för att stimulera barns och ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik. Många olika parter engagerar sig i denna fråga, både från kommuner, högskola och näringlivets intresseorganisationer. I denna diskussion spelar engagerade lärare en central roll.
Hur skapar vi en kontaktyta för att tydliggöra vad som skulle behövas och matcha det behovet med de projekt som vi kan erbjuda från högskolan?

Vilken bild av naturvetenskap förmedlar skolan? Vilken bild har eleverna av naturvetenskaplig verksamhet - och av dem som utövar naturvetenskap? Vi vet att många ungdomar har en stereotyp negativ bild av fysik och teknik och att naturvetenskap inte alltid passar in i ungdomars identitetsskapande (Se flera av Svein Sjøbergs artiklar, t.ex. http://folk.uio.no/sveinsj/Values-ROSE-Schreiner-Sjoberg.pdf)

Kanske ett sätt att förändra bilden kan vara att elever får komma i kontakt med levande fysiker, ingenjörer, forskare?

Vilka projekt finns? Vilka fungerar bäst? Kan det finnas samordningsvinster? Hur kan vi skapa kanaler för att sprida information om dessa projekt via utbildningsförvaltningen till skolor och lärare?

 

Tivolifysik

Bakgrund: För 10 år sedan träffades en grupp lärare på Liseberg för att diskutera möjligheter att genomföra experiment på Liseberg, dels under vanligt öppethållande, dels under speciella fysikdagar, som sedan genomfördes fem gånger 2002-2004. Sedan dess har många lärare fortsatt att planera och genomföra studiebesök på egen hand och olika studentgrupper inom ingenjörs- och lärarutbildningar har fått lov att använda Liseberg som en del av undervisningen. Vi har också genomfört lärarfortbildningsdagar på Liseberg. (Material, mer information och artiklar finns på http://physics.gu.se/LISEBERG).

Sedan 2009 har Gröna Lund, i samarbete med bl.a. Stockholms stad, Vetenskapens hus och Nationellt resurscentrum för fysik, genomfört "Edutainmentdagar" och lärarfortbildning som förberedelse. Arbetsblad för grundskola och gymnasium har tagits fram och ligger på den nya www-platsen http://tivoli.fysik.org. I september 2011 deltog 2600 elever.

Tivoli i Köpenhamn har speciella erbjudanden till skolor under några veckor, parallellt med normalt öppethållande (men de öppnar redan kl 11 på vardagar även under vår och höst).

På fysikbromötet deltar lärare från olika skolor som på olika sätt använt nöjesparker i undervisningen och varit delaktiga i utvecklingen. Vilka fördelar och nackdelar finns med olika sätt att lägga upp besök? Vilket stöd behövs för att lärare som inte tidigare varit med skall kunna använda möjligheterna? En fråga är naturligtvis kostnaden. Går det att hitta lösningar som fungerar för både skolor och nöjesparker - såväl praktiskt som ekonomiskt?

Tag gärna med exempel på material ni använder själva eller för eleverna.