lu.se

Denna sida på svenska This page in English

Gymnasiearbetet

Gymnasiearbetet är ett tillfälle för eleverna att få känna på lite grand om hur det kan vara arbeta som forskare. Det ger eleverna möjlighet att gå på djupet med frågor som engagerar dem. Frågan blir ett sammanhang för att förverkliga några generella lärandemål: Presentation, informationssökning, källvärdering, men också för att tillämpa och utveckla begrepp, analys-, beräknings- och mätmetoder.

För att projektarbetet ska bli bra bör det ta en utgångpunkt i en fråga, som undersöks från olika perspektiv och anknyter till tidigare arbete inom fältet. Om arbetet också ger exempel på tillämpningar eller konsekvenser av undersökningen så blir det ännu bättre. 

Hur kan lärare hjälpa eleverna att göra goda gymnasiearbeten ?

En bra fråga är viktig för att arbetet ska bli bra. Det är värt att lägga tid på frågeformuleringen som kanske också behöver förfinas under arbetets gång. Nobelpristagaren Steven Weinberg har påpekat att "ofta vet man inte vad som är rätt fråga förrän man är ganska nära svaret".

  • Vågar man låta eleverna följa sina egna intressen?
  • Tänk om projekten blir för svåra?
  • Vart tar det naturvetenskapliga innehållet vägen?

De flesta lärare som vågar släppa iväg eleverna att följa självvalda frågor blir överraskade över hur mycket intresserade elever faktiskt klarar av. Det man måste vara medveten om som lärare är att eleverna då kanske kommer att kunna mer om just denna fråga än man själv gör. Så är det kanske ofta, men här blir det blir extra tydligt.

Ett vanligt problem är att eleverna inte alls tycker att de kan komma på något de skulle kunna undersöka. Under de år jag arbetat med skolkontakter har jag fått många frågor om projektförslag. Ofta kommer en mycket vag fråga som "jag vill göra något inom NO". Med några motfrågor "är det något speciellt inom NO du har tänkt på" och kanske också "har du några specialintressen utöver NO", kan man ganska snabbt hitta fram till något mer konkret. En svar av typen "jag tycker om fysik och är intresserad av sporten X", kan t.ex. leda till ett arbete med insamling och analys av små korta videofilmer av olika utövare av sporten, med anknytning till matematik, fysik och kanske också biologi. Det skulle också kunna leda fram till en studie av hur material- eller annan teknikutveckling påverkat sporten. Vilken naturvetenskaplig kunskap ligger bakom? Vilka egenskaper hos materialet är viktiga? Hur kan vi undersöka dessa egenskaper och deras betydelse? Med träning går det att hitta naturvetenskap och teknik inom nästan alla område

Hur får man inspiration?

En vanlig fråga från lärare är om det finns listor med projektförslag. Förutom Unga Forskares www-plats kan man t.ex. besöka "Science Fair Project Resource Guide", www.ipl.org/div/projectguide/, som innehåller många förslag, och länkar till andra listor med förslag på undersökningar av olika omfattning. De sensorer som används för olika laborationer kanske kan användas även utan för skolan för fördjupade att studera något som eleverna är nyfikna på (se t.ex. www.vernier.com/resources/). För elever som ska välja område för sitt gymnasiearbete kan det vara till stor hjälp att se hur många olika sätt det finns att göra arbeten och hur många olika slags frågor man kan undersöka. Ett sätt att ge eleverna möjlighet att uppleva detta är att ordna någon form av större evenemang när arbetet presenteras. Det kan t.ex. vara en gemensam utställning på skolan. kanske med några utvalda presentationer på scen. Några elever kanske gör en teaterpjäs om något fysikfenomen (t.ex. Alice i Kvantlandet) eller om någon viktig fysiker eller fysikhändelse - eller om någon samhällsfråga med fysikkoppling. Andra elever kanske vill demonstrera en fysikshow som de genomfört för yngre elever.

Eleverna kan också utnyttja möjligheten att titta på de projekt som ställs ut i regionfinaler för "Utställningen Unga Forskare" - och kanske också inspireras att själva ställa ut. På Förbundet Unga Forskares hemsida finns också mycket inspirationsmaterial i anslutning till valet av projekt: http://www.fuf.org/swe/projektbanken/inspiration/hur_man_goer_ett_projektarbete.

International Young Physicists Tournament har en samling utmanande problem som kan vara användas som gymnasiearbete. Varje sommar läggs 17 öppna uppgifter ut, som utgör årets tävlingsuppgifter. För den som vill finns också möjlighet att få tillgång till referenser för relevant forskning kring uppgifterna.

Kan universiteten hjälpa till?

Universiteten har en "tredje uppgift". I vissa mycket speciella fall kan det hända att elever kan få gå in en forskargrupp och under en tid följa ett arbete. Detta är inte något som fungerar i stor skala. För elever som har en genuin, intressant egen fråga som de har arbetat med är det ofta möjligt att kunna hitta någon som vilja diskutera problemet, och kanske ibland kan hjälpa till med lån av utrustning. En bra ingång kan vara www-platserna för universitetens ämnesinstitutioner eller fakultetens (prova t.ex. "samverkan", "skola" e.d.).

Kanske går det att hitta några naturvetare och ingenjörer som tidigare gått på skolan eller bor nära. Försök då att bjuda in dem till ett speciellt tillfälle (se exempel) och berätta några minuter var om sin egen verksamhet. Låt dem sedan få varsitt rum där de kan träffa elever som är intresserade av det ämnet/området och diskutera möjliga projekt. Man kan behöva ha en "inkastare" i korridoren som hjälper vilsna elever att våga söka upp något eller ett par av rummen. Kanske går det att få några av gästerna att svara på e-frågor om litteratur mm och också senare komma tillbaka och diskutera de nästan färdiga projekten med eleverna.

På flera platser i landet anordnas regionfinaler för Utställningen Unga forskare. De ansvariga brukar då se till att det finns jurymedlemmar med fördjupad ämneskunskap för att diskutera de olika projekten, och som även kan ge stöd för de projekt som går vidare till den nationella utställningen i Stockholm. Regionfinalerna brukar ske i mars, innan projekten är klara - ett bra tillfälle att få konstruktiv kritik på arbete

Ann-Marie.Pendrill@fysik.lu.se