Ursprunglig fråga:
Hej! Läste nu för någon dag sen att en komet eller nått liknande är på väg mot jorden och med risk att träffa 2036, läste detta på nasas hemsida, om den träffar vad kommer hända då? hur stor chans är det att den träffar?
/Ellinor M, Nfu, Svedala

Svar:
Ellinor! Jag antar du syftar på asteroiden Apophis, se länk 1 och 99942_Apophis . Om denna skulle träffa jorden skulle den säkert ställa till stora skador.

Det är emellertid mycket osannolikt att Apophis (som är c:a 500 m i diameter) kommer att träffa jorden. Den senaste uppskattningen är 1 chans på 250000 för en kollision 30 april 2036.

Anledningen till osäkerheten är att det är omöjligt att exakt beräkna banan så långt framåt i tiden. Det är som den s.k. fjärilseffekten (se fråga 951 ) för väderförutsägelser - osäkerheten i startdata gör det omöjligt att förutsäga vädret mycket mer än 10 dagar i förskott.

Det finns i dag en organisation (se länk 1) med bland annat NASA inblandat för att spåra NEO (fråga 15333 ) som skulle kunna kollidera med jorden. Med tiden kan det tänkas att vi utvecklar teknik att knuffa farliga NEO ur banan. Det är naturligtvis även en fördel om vi kan förutsäga en kollision åtminstone några dagar i förväg. Mest sannolikt hamnar en meteorit i havet eller obebodda trakter, så även en relativt stor NEO kan ge begränsade skador.

Figuren nedan från länk 2 visar en uppskattning av hur ofta meteoritnedslag av olika storlekar inträffar.

Se 99942_Apophis#Possible_impact_effects för mer om följderna av en kollision med Apophis. Effekterna av en kollision beror på Apophis sammansättning, var den träffar och under vilken vinkel. Ett nedslag skulle ge mycket stora skador över tusentals kvadratkilometer, men skulla antagligen inte ge några långvariga globala effekter. Med varning i god tid borde det gå att utrymma ett tillräckligt stort område.

Meteorite_impact och Impact_event#Sizes_and_frequencies ger mer om meteoritnedslag.

Nyckelord: NEO [5]; asteroid [5]; meteorit [11];

1 http://neo.jpl.nasa.gov/
2 http://geology.com/articles/near-earth-asteroids.shtml

Svar:
Hej Sofia! Detta är definitivt inget du behöver oroa dig för! Sannolikheten att en kollision inom vår livstid mellan ett stort objekt och jorden är väldigt liten.

Det kommer regelbundet larm om att något är på gång, men det är oftast övertolkningar av otillräckliga observationer. För att kunna räkna ut om ett objekt kommer att kollidera med jorden måste man känna till objektets bana mycket exakt.

NASA (den amerikanska rymdstyrelsen) har ett speciellt program som söker efter vad som på engelska kallas Near Earth Object (NEO), se Near Earth Object Program . Under menyvalet Impact Risk finns aktuella kollisionssannolikheter.

Bilden nedan från Wikimedia Commons visar antalet NEO som upptäckts. Observera dels att alla dessa missade jorden (annars hade vi säkert märkt det) och att ökningen beror på att vi sedan några år har systematiska sökningar efter NEO.

Fråga 16091 behandlar NEO och fråga 15333 reder ut skillnaden på de objekt som finns. Wikipedia-artikeln Near-Earth_object är mycket bra men på engelska.

Länk 1 är en lista på generella nyhetskällor om astronomi.

Nyckelord: meteorit [11]; komet [10]; NEO [5]; asteroid [5];

1 http://www.fysik.org/website/links/search.asp?keyword=astronomi%2C+nyheter

Ursprunglig fråga:
Hej. Jag undrar om det är någon skillnad på meteor, meteorit, asteroid och komet? och i så fall vilka är skillnaderna?
/Julia W, Kungsgårdsgymnasiet, Norrköping

Svar:
Alla har det gemensamt att de utgör rester som blev över vid planetsystemets bildande. Den viktigaste skillnaden är hur banorna ser ut, objektens storlek och sammansättning. Asteroider (småplaneter) är störst, består mest av sten och järn och rör sig typiskt i banor mellan Mars och Jupiter. Kometer innehåller mer lätta ämnen som vatten och koldioxid och de befinner sig normalt långt ut i solsystemet, och kan bara ses vid korta besök nära solen.

Meteor:
"stjärnfall", det ljusstreck som kortvarigt syns på stjärnhimlen när en liten kropp, en meteoroid, från rymden med hög hastighet faller in i jordatmosfären. Friktionen mot atmosfären upphettar meteoren så den förångas. Om meteoriden är mycket liten, så bromsas den upp snabbt utan att förångas och faller långsamt till maken som mikrometeorit. Om meteoren är mycket stor hinner den inte förångas utan faller ner till marken, se meteorit. Se även länk 2.

Meteoroid:
interplanetär kropp som vid inträdet i jordatmosfären ger upphov till en meteor, se Meteoroid .

Meteorit:
meteorsten, från världsrymden på jordytan nedfallen fast kropp. Se Meteorite .

Asteroid:
småplanet som går i bana runt solen och som hör till eller har sitt ursprung i asteroidbältet mellan banorna för Mars och Jupiter. Se Asteroid .

Komet:
diffust lysande himlakropp tillhörig solsystemet, se länk 1 och bilden nedan. Kometer innehåller flyktiga ämnen som vatten och koldioxid. När en komet kommer nära solen värms den upp och de flyktiga ämnena bildar en svans riktad från solen. Tyngdkraften från solen eller någon av jätteplaneterna kan även bryta sönder en komet. Stoft och småsten som på så sätt sprids ut längs kometens bana kan, när joden korsar kometbanan, ge upphov till meteorskurar, se Meteor_shower . Se även Comet .

NEO:
"Near Earth Object" - nära-jorden objekt. En asteroid, meteorid eller komet som har en bana så den kan komma nära (och möjligen träffa) jorden.

Se även planet , NEO och komet .

Nyckelord: meteorit [11]; komet [10]; NEO [5]; asteroid [5];

1 http://science.howstuffworks.com/comet.htm
2 http://science.howstuffworks.com/question486.htm

Ursprunglig fråga:
Varför är planeter klotformiga?
/Claes S, Forsheda Högstadium, 330 12 Forsheda

Svar:
Därför att det är tyngdkraften som bestämmer formen, och klotformen är det tillstånd som har lägst energi. Naturen vill alltid hitta tillståndet med lägst energi. Små avvikelser från klotformen (räkna ut hur många Mount Everest det går på en jordradie) kan tillåtas, men då är det styrkan hos materialet (berget) som kan hålla emot tyngdkraften. Stora planeter uppför sig i stort sett som om de vore uppbyggda av en vätska. Endast mycket små planeter - asteroider av några mils storlek kan avvika från klotformen genom att styrkan hos materialet lyckas "hålla emot" tyngdkraften.

Vesta är en småplanet som är tillräckligt liten för att ha oregelbunden form:

Mars är ganska liten och roterar relativt långsamt (24.6 timmar), varför tillplattningen är liten:

Saturnus är stor och roterar snabbt (10.7 timmar), vilket ger en mycket tydligt tillplattning:

Bilderna är från NASA och STScI.
/Peter Ekström

Se även fråga 163 och fråga 3617

Nyckelord: planeters form [2]; asteroid [5];

Svar:
Asteroider är små himlakroppar, högst några hundra km i diameter. De flesta går i banor mellan Mars och Jupiter, men några kan faktiskt nå Jorden. Skulle en sådan bumling slå ner på jorden händer förfärliga saker.

Nedan visas en bild (från NASA) av asteroiden Ida som faktiskt har en liten måne, som fått namnet Dactyl.

Se även fråga 2480 och fråga 2609

Nyckelord: asteroid [5];

Ämnesområde	BlandatElektricitet-MagnetismEnergiKraft-RörelseLjud-Ljus-VågorMateriens innersta-Atomer-KärnorPartiklarUniversum-Solen-PlaneternaVärme
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?	GrundskolaGymnasiumLärarutbildning
Nyckelord:	*astronomi/astrofysik och rymdfart [1]*biologi [11]*fysikaliska definitioner [1]*geologi [1]*idrottsfysik [27]*kemi [6]*miljöpåverkan [11]*nöjesparksfysik [5]*vardagsfysik [38]3d-bilder [4]aberration [1]absoluta nollpunkten [7]accelerator [3]addition av hastigheter [1]akustik [4]alfasönderfall [5]annihilation [6]antimateria [7]arbete [9]Arkimedes princip [14]asteroid [5]astrobiologi [7]astrologi [4]atomradie [6]Avogadros tal [3]bandgenerator [3]barometerformeln [1]batteri [11]belysning [5]bernoullieffekten [6]betasönderfall [11]big bang [14]bildskärmar [4]bindningsenergi [8]blixt [14]blå himmel [8]bobåkning/störtlopp [4]Bohrs atommodell [6]Bose-Einstein-kondensat [4]brandvarnare [2]bränslecell [3]centrifugalkraft [12]comptonspridning [3]corioliskraft [3]dagens längd [2]daggpunkten [1]dagjämning [5]Darwins evolutionsteori [4]decibel [5]diffraktion [2]diffusion [1]dopplereffekt (ljud) [2]drickande fågeln [1]dubbelspalt [4]duschdraperi [2]Einstein, Albert [1]elasticitet [3]elastisk stöt [4]elektrisk ström, hastighet [2]elektrisk ström, skada [2]elektromagnetisk strålning [10]elektronskal [5]elsäkerhet [10]energikällor [14]energilagringssystem [5]entropi [4]EPR, Bell, Aspect [2]evighetsmaskin [7]exoplaneter [7]fallrörelse [5]faradaybur [6]fasdiagram [3]Fermats princip [1]ferromagnetism [4]fiberoptik [4]fission [9]fluorescens [5]flygplansvinge [5]flykthastighet [3]forskningskarriär [1]fossila bränslen [6]fotoelektrisk effekt [5]friktion [18]frågelådan [10]fusion [12]fysik [6]fysik, förståelse av [7]fysik, nytta med [3]fysikalisk modell [6]färg/färgseende [14]färgkraften [5]galax [13]gamma ray burst [1]gaslagen, allmänna [12]genomskinlighet [8]genteknik [1]geodesi/gravimetri [2]geostationär satellit [5]gitter [5]g-krafter [10]glasögon [2]glödlampa [11]gnistkammare [1]golfboll [10]GPS [2]gravitationslins [2]gravitationsvågor [6]gravity assist [2]gregorianska kalendern [1]grundämnen, bildandet av [5]gyroskop [1]halofenomen [2]halogenlampa [3]halveringstid/sönderfallskonstant [1]harmonisk svängning [3]Heisenbergs obestämdhetsrelation [11]helikopter [4]higgspartikeln [4]hologram [3]HR-diagram [2]Huygens princip [3]hyperfinstruktur [1]hägring [3]hävstång [4]hörsel [5]Illustrerad Vetenskap [16]impedans [1]induktans [5]inertialsystem [3]inflation [3]infraljud [4]interferens [11]Internationella rymdstationen [5]iskristaller [5]istider [1]joniserande strålning [3]jordens inre [6]jordens magnetfält [8]kall fusion [3]kaos [2]kapillärkraft [4]kastparabel [7]Keplers lagar [8]Kirchhoffs strålningslag [2]knäppande aluminiumfolie [1]kokande vatten [9]kokpunkts/fryspunkts förändring [9]kol-14 metoden [3]koldioxidcykeln [3]kollisionssäkerhet [1]komet [10]kosmisk bakgrundsstrålning [5]kosmologi [9]kraft [7]kraftledning [4]kraftverkningar [7]kvantmekanik [14]kvark [7]kvasar [2]kylning [5]kärndata [2]kärnenergi [10]kärnfysik [1]kärnkrafter [4]kärnkraftsavfall [5]kärnvapen [7]Lagrange-punkt [2]latitud/longitud [1]lins [5]liv i universum [8]livets uppkomst [1]ljud, interferens [5]ljud, resonans [12]ljudbang [1]ljudhastigheten [11]ljusbrytning [14]ljushastigheten [6]ljusreflektion [5]lorentztransformation [1]lufttryck [13]luminiscens [3]lutande plan [3]lysdiod [8]lysrör [8]lågenergilampa [11]längdkontraktion [3]magnetisk monopol [3]magnetism [25]magnetron [1]Mars [6]massa, trög/tung [4]massa-energi [1]massa-kraft [1]massbestämning [1]mass-luminositetsrelation [1]matematik, skriva [2]materia [4]Maxwells ekvationer [1]metabolism [2]meteorit [11]mikrovågsugn [16]Milankovitch cykler [1]mobiltelefon, strålning från [3]monstervåg [4]Monte Carlo-metoder [1]MRI [4]musikinstrument [9]månens bana [5]månens synbara storlek [1]månfärder [6]mörk energi [3]mörk materia [10]nanoteknik [6]Nationalencyklopedin [1]naturlig radioaktivitet [3]NEO [5]neutrino [7]neutron [2]neutronstjärna [4]Newtons gravitationslag [7]Newtons rörelselagar [15]Newtons vagga [2]norrsken [2]nova [1]Olbers paradox [2]osmos [7]parallaxmetoden [2]parapsykologi [5]parbildning [3]Pascals lag [4]pauliprincipen [5]pendel, konisk [1]pendel, plan [4]PET [1]Plancks strålningslag [4]planet [3]planeters atmosfär [1]planeters form [2]plastfolie [1]polarisation [5]polaroidglasögon [3]potential/potentiell energi [13]prisma [1]projektarbete [1]pseudovetenskap [4]radioaktiv datering [6]radioaktivitet, sönderfallskedja [4]radioaktivt sönderfall [17]radioteleskop [1]radon [2]raketekvationen [1]raketmotor [5]regn [1]regnbåge [5]relativistiskt massberoende [2]relativitetsteorin, allmänna [15]relativitetsteorin, speciella [22]religion [3]resistans [4]resistansförluster [2]resonans [2]richterskalan [2]ringklocka [3]rymddräkt [4]rymdfärder [13]rödförskjutning [2]röntgenrör [2]rörelemängd [9]rörelemängdsmoment [6]röreleseenergi [6]Saturnus´ ringar [4]schrödingerekvationen [4]Schrödingers katt [2]segling [4]serie- och parallellkoppling [3]SETI [1]shareware [1]SI-enheter [3]skruvad boll [10]slumptal [1]solaktivitet [1]solarkonstanten [4]solen, avstånd till [1]solenergi [9]solens energiproduktion [4]solens utveckling [2]solförmörkelse [2]solsystemet [3]solsystemet, avstånd och rörelse [2]solsystemets bildande [4]specifik värmekapacitet [8]spegel [9]spektrum [8]standardmodellen [13]statisk elektricitet [6]stearinljuslåga [8]stjärnhimlen [8]stjärnors utveckling [9]stroboskopeffekt [1]strålning, faror med [17]strålning, in-/ut- [5]strängteori [6]strömning [1]supernova [5]supraledning [6]svart hål [16]synvilla [5]sönderfallskonstant [3]teleskop [9]temperatur/temperaturskalor [9]temperaturstrålning [9]termodynamik [8]termometer [6]termos [2]tid [4]tidsdilation [3]tidsekvation [2]tidvatten [9]tjerenkovstrålning [2]Tjernobyl [4]totalreflektion [6]transformator [4]transmutation av kärnavfall [2]trefas [3]trippelpunkt [1]tröghetsmoment [5]tsunami [3]tunneleffekt [3]TV [8]tvillingparadoxen [5]tyngdaccelerationen [8]tyngdlöshet [10]ultraljud [6]universums expansion [4]uppvärmning av bostäder [2]utvidgning [4]UV-ljus [8]vakuum [3]vatten/is [21]vattenkraft [5]vattenpump [2]Venus [4]verkningsgrad [9]vetenskaplig metod [12]Wikipedia [4]vindavkylning [2]vindenergi [7]vridmoment [5]vulkanism [4]våg/partikelegenskaper [6]vågenergi [3]vågfunktion [1]värmemängd [3]värmepump/kylskåp [1]värmeöverföring/transport [17]väteatomen [1]vätskedroppsmodellen [2]växthuseffekten [13]ytspänning [14]årstider [2]ögat [8] (Enda villkor)
Definition:	absorptionsspektraantimateriaarbetearkimedes principasteroidatommassaatomnummerbandspektrabindningsenergibioluminiscensbrytningsindexdensitetdielektrisk polarisationdispersionelektrisk spänningelektrisk strömelektriska fältstyrkanelektroluminiscenselektronskalemissionsspektraenergiomvandlingexciterade tillståndextremofilerfermats principfluorescensfosforescensfossila bränslenfotonfriktionfysiologigrundläggande fysikgrundtillståndetgrundämneimpedansinduktionisomerisotoperjondriftkalorikemoluminiscenskilogramkirchhoffs lagklassisk fysikkometkonservativ kraftkraftkraftlenz laglinjespektralivljudluminiscensmassamassdefektmassenhetmassexcessmasstalmateriamerkurius periheliumprecessionmeteormeteoritmeteoroidmodern fysikmörk energimössbauer-effektennanometertekniknanopartikelnanoteknikneoneutroninducerad fissionnewtonnewtons första lagnuklidnuklidennuklidkartanutida fysikohms lagplanetplasmapolarisationpotentialpseudovetenskapradioluminiscensreflektionresistansresonansrörelseenergirörelsemängdsolarkonstantenspecifik värmekapacitetspektrumspontan fissionstatisk elektricitetstjärnatemperaturtemperaturspektrumtermodynamikens andra huvudsatstermodynamikens första huvudsatstidvattentillämpad fysiktrycktyngdtyngdlöshetvakuumvalenselektronverkningsgradviktvoltvridmomentvätelika joner (Enda villkor)

---

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

Sök i Nationalencyklopedin

   

- fråga gärna här.