Svar:
Om vi definierar massa som något som ger upphov till gravitationell attraktion så har den mörka energin ingen massa. Tvärtom, så ger ju mörk energi upphov till en repulsion (Einsteins kosmologiska konstant).

Detta är mycket svåra frågor vilket framgår av länk 1 som besvarats av en expert i ämnet. En del frågor är inte heller meningsfulla eftersom uppdelningen (se nedanstående figur från Wikimedia Commons [Dark_energy ] för aktuella siffror) ges av anpassningen av en modell till befintliga data. Uppdelningen är alltså endast meningsfull om modellen är korrekt.

Se vidare fråga 7258 nedan som även innehåller länkar till mycket mer information i ämnet.

Se även fråga 7258

Nyckelord: mörk energi [3]; mörk materia [10]; kosmologi [9];

1 http://curious.astro.cornell.edu/question.php?number=634

Svar:
Hej Arvid! Eftersom den mörka materien påverkas av gravitationen, så måste den kunna hamna i ett svart hål. Eftersom vi inte vet vad den mörka materien är och vilka egenskaper den har, så kan vi inte säga hur sannolikt det är att mörk materia hamnar i ett svart hål.

Om en partikel rör sig mot ett svart hål är det mycket osannolikt att den fångas upp direkt eftersom det svarta hålet är ganska litet (händelsehorisonten har en liten radie). Vanlig materia kan växelverka genom att kollidera, och då bildas en så kallad ackretionsskiva, se figuren nedan, runt det svarta hålet. Materien i denna skiva kolliderar och bromsas upp, och faller till sist ner innanför händelsehorisonten. Om svart materia inte växelverkar med något annat än gravitation, kommer uppbromsningen inte till stånd, och materian hamnar inte i det svarta hålet.

För mer om ackretionsskivor se länk 1 och Accretion_disk . Länk 2 är en bra interaktiv animering om svarta hål.

Nyckelord: svart hål [16]; mörk materia [10];

1 http://sv.wikipedia.org/wiki/Ackretionsskiva
2 http://hubblesite.org/explore_astronomy/black_holes/

Ursprunglig fråga:
Galaxer verkar ha en rätt så konstant form, d v s rotera med en konstant vinkelhastighet. Det verkar inte gälla för planeterna kring solen; Keplers lagar gäller således för ett solsystem men inte för ett galaxsystem. Hur förklaras det?
/Thomas Å, Arlandagymnasiet, Märsta

Svar:
Mja, de roterar inte med konstant vinkelhastighet utan med i stort sett konstant hastighet, se nedanstående figur. Figuren visar Vintergatans rotation, men andra spiralgalaxer uppvisar liknande rotation.

Rotationshastigheten beror på fördelningen av massa i galaxen. Om densiteten är konstant i hela galaxen ut till en radie R kan man visa att rotationshastigheten på avståndet r ges av

v = sqrt(GM/R³)*r      (1)

vilket innebär att vinkelhastigheten v/r är konstant. G är gravitationskonstanten och M är galaxens totala massa.

Om däremot den mesta massan är samlad i galaxens centrum (i vad som på engelska heter 'central bulge' eller i ett svart hål i centrum), så skulle hastigheten variera som

v = sqrt(GM/r)      (2)

(Båda ovanstående uttryck kan härledas genom att sätta gravitationskraften i Newtons gravitationslag GMm/r² lika med centripetalkraften mv²/r.)

Det observerade beroendet är alltså varken (1) (v ökar proportionellt med r) eller (2) (v minskar som 1/sqrt(r)) utan något mellanting där v är nästan konstant. Om massfördelningen vore densamma som fördelningen av ljusstyrkan så skulle fördelningen fortfarande mest likna (2). Detta betyder att det finns någon massa som inte sänder ut ljus. Detta är vad som kallas "mörk materia" och är det de flesta astronomer ser som den mest sannolika förklaringen, speciellt som det även finns andra indikationer på mörk materia.

Se vidare mörk materia , Galaxy_rotation_curve , Dark_matter och nedanstående länk.

Nyckelord: Newtons gravitationslag [7]; mörk materia [10]; galax [13];

1 http://www.astronomy.ohio-state.edu/~ryden/ast162_7/notes30.html

Svar:
Hej Thomas! Typisk fråga som ej går att svara bestämt på men man kan åtminstone ha lite funderingar

Frågan som ger universums sammansättning är nummer 11568, se nedanstående figur. Eftersom man inte vet vad mörk energi och mörk materia har för egenskaper, kan man inte säga något om ändring i sammansättningen vad gäller dessa. Vanlig materia (innefattande strålning) ändrar emellertid sammansättning lite grann genom att väte förvandlas till helium i stjärnorna.

Bindningsenergin för ⁴He är 28 MeV, så fusionsprocessen förvandlar 28/(4*1000) = 0.007 = 0.7% av massan till energi (strålning). Med tanke på att inte allt väte konsumeras så är detta en liten effekt.

En större effekt kan vara att skapandet av svarta hål kan ge upphov till strålning - maximalt mc²/2, se fråga 14367.

Det finns mycket intressant information i Ask an Astronomer under Cosmology And The Big Bang.

Se även fråga 11568 och fråga 14367

Nyckelord: big bang [14]; mörk materia [10];

Ursprunglig fråga:
Jag vill tripsa om tidningen "Teknik och Vetenskap". Det finns många intressanta artiklar i den. Bl a. skriver de om att man har lyckats mäta temperaturen i mörk materia. Den skulle vara omkring 10.000 K. Vad säger det egentligen? Kan jag dra några slutsatser utifrån detta?
/Monica M

Svar:
Hej Monica!

Jag har inte läst artikeln i "Teknik och Vetenskap" men hittade en notis om originalartikeln, länk 1. Det som står där är mycket sensationellt. Om den mörka materien är vanlig materia (atomer med elektroner) så är 10000 K alldeles för varmt! Det är varmare än solytan, och solen är inte mörk! (Vad gäller temperaturstrålning finns en del i frågelådan, se temperaturstrålning .)

Slutsatsen blir i så fall att den mörka materien troligen består av en ny klass av partiklar som kallas WIMPs (Weakly Interacting Massive Particles). Tidigare har man trott att dessa partiklar rörde sig mycket långsamt (mm/s), men om dessa resultat (9 km/s) är korrekta får man ändra uppfattning.

Nature-artikeln, länk 2 nedan (tyvärr endast tillgänglig för prenumeranter) och BBC-artikeln (länk i länk 1) gör det hela mycket klarare. Ledaren för arbetet, Gerry Gilmore, Cambridge University, UK, intervjuas av både Natures och BBCs journalister.

För det första antar man att det som utgör den mörka materinen inte växelverkar med ljus, dvs det strålar inte även om det rör sig snabbt och kolliderar. Detta är fullt möjligt fysikaliskt om man har en oladdad partikel som bara har ett grundtillstånd. Då skulle alla kollisioner vara elastiska, och inget ljus skulle skickas ut.

Man har upptäckt att den mörka materien tycks förekomma i "boxar" med en viss storlek (c:a 1000 ljusår) som man kallar "magisk volym". Man kan, om man vet boxens storlek och massa (som man bestämmer genom att mäta stjärnors röreler), räkna ut partiklarnas medelhastighet. Om partiklarna hade mycket lägre hastighet skulle gravitationen samla dem i en klump, om de hade mycket större hastighet skulle boxen lösas upp genom att partiklarna flydde.

Mätningarna har gjorts med teleskopgruppen VLT i Chile, se bilden nedan. Man har mätt stjärnrörelser i 12 dvärggalaxer som är satelliter till Vintergatan. Från rörelsen kan man räkna ut massan och om man subraherar den synliga massan (sjärnorna) får man fram mängden mörk materia.

Ett annat resutat man fått fram är att vintergatan har mycket större massa än man tidigare trott - den är större än andromedagalaxen M31 som man tidigare trott var den största in vår lokala lilla galaxhop.

Om den mörka materien består av WIMPS bör man kunna detektera dem med hjälp av stora scinillationsdetektorer som man bygger i djupa gruvor (för att elimenera den kosmiska strålningen av vanliga partiklar). Om WIMPsen rör sig med så höga hastigheter som 9 km/s bör det rimligen vara enklare att detektera dem.

Ett preprint till originalartikeln (allvarlig svårighetsvarning!) finns här: The mass of dwarf spheroidal galaxies and the missing satellite problem (artikeln är ännu inte publicerad). Artikeln innehåller dock nästan inget av de sensationella slutsatser som dras i intervjuerna i BBC- och Nature-artiklarna, så ännu en gång varning! Resultaten kan vara epokgörande, men de kan även vara fel eller övertolkade.

Avslutande kommentarer

Sådana här "halvvarma" WIMPs skulle kunna bättre förklara avsaknaden av tusentals små, massiva dvärggalaxer nära vintergatan.

Vad jag inte förstår riktigt är hur man kan räkna ut temperaturen från medelhastigheten utan att veta partiklarnas massa.

Nyckelord: mörk materia [10];

1 http://astromalte.blogspot.com/2006/02/mrk-materia-osynlig-och-kall-men.html
2 http://www.nature.com/news/2006/060206/full/060206-1.html

Svar:
Jonna! "Varför" universum expanderar är inte lätt att svara på, än i meningen att expansionen tycks vara en naturlig följd av hur Universums "såg ut" precis efter Big Bang och de fysikaliska lagar som dominerade över det.

Det finns flera olika "bevis" för att universum expanderar, bl.a. de som du nämner: galaxers rödförskjutning (som via Hubbles lag visar att de avlägsnar sig från oss och varandra med med en hastighet som är proportionell mot avståndet) och det faktum att vi observerar en ju (nästan) konstant kosmisk bakgrundsstrålning med en viss "temperatur".

Bakgrundsstrålningens spektrum är det samma som från en svart kropp med temperaturen 2,7 kelvin, vilket stämmer mycket bra överens med den temperaturfördelning som Universum hade i det ögonblick (ca 300000 år efter Big Bang) då ljus och materia kopplades loss från varandra - bakgrundsstrålningen är alltså ett slags "foto" av hur detta tidiga universum såg ut. Läs mer om detta i svaret till fråga 705! Bilden nedanför är en karta av hur bakgrundsstrålningen varierar beroende på i vilken riktning man tittar. Kartan är baserad på satellitmätningar från WMAP-projektet (länk 1).

Föremål med massa påverkas ju av gravitationen, och man kan lätt föreställa sig att hastigheten med vilken två galaxer avlägsnar sig från varandra påverkas av hur mycket massa de har, och även hur denna massa är fördelad. Samma princip styr naturligtvis också t.ex. hur stjärnorna i en galax rör sig i förhållande till varandra, och även rotationen kring centrum i spiralgalaxer som vår egen. Genom att studera sådana rörelser har man kommit till slutsatsen att det finns en massa mer massa (haha!) än den vi kan "se" - alltså stjärnor och galaxer. Denna osynliga massa har getts namnet mörk materia (dark matter). Mängden och fördelningen av den mörka materien kan alltså påverka Universums expansion.

Lästips: Det finns en massa information om dessa teman i Nationalencyklopedin och naturligtvis även på webben, sök t.ex. på "universum", "kosmologi", "bakgrundsstrålning" och "mörk materia".

NASA har tagit fram en internetbok (på engelska) om astronomiska mättekniker (The Remote Sensing Tutorial ). Kapitel 20 ("Astronomy and Cosmology") ger en jättebra och relativt lättläst sammanfattning av Universums historia, med en massa intressanta bilder på bl.a. rödförskjutning och bakgrundsstrålning. Länk 2 nedan tar dig direkt till avsnittet om "Bevis för Big Bang".

Se även fråga 705

Nyckelord: universums expansion [4]; big bang [14]; kosmologi [9]; mörk materia [10];

1 http://map.gsfc.nasa.gov/m_mm.html
2 http://www.fas.org/irp/imint/docs/rst/Sect20/A9.html

Svar:
Enligt Nationalencyklopedin är mörk materia: materia i universum som inte utsänder mätbara mängder elektromagnetisk strålning och därför inte kan observeras direkt, utan i stället ger sig till känna genom gravitationella effekter på omgivande materia. Vi vet alltså inte exakt vad mörk materia består av men det finns flera kandidater, t.ex.:

1. Neutriner
2. Andra svagt växelverkande partiklar (WIMPs)
3. Materiesamlingar med för liten massa för att fusion skall starta - "misslyckade stjärnor" (MACHOs)
4. Stora och små svarta hål

Börja med att läsa artikeln i NE. Sök sedan med en sökmotor, t.ex. länk 1, det finns många bra dokument även på svenska, t.ex. Mörk materia .
/Peter E

Nyckelord: mörk materia [10];

1 http://www.google.com/search?&q=m%C3%B6rk+materia

Svar:
Detta är naturligtvis en fundamental och svår fråga som inte enbart har med fysik att göra. Tor Ragnar Gerholm har skrivit en bra artikel i Nationalencyklopedin på uppslagsordet materia . Vi skulle vilja lägga till en del synpunkter.

I vakuum uppträder alltid partiklarna i par (partikel-antipartikel), som ideligen uppstår och förintas. Dessa kallas virtuella partiklar, och har stor betydelse för en rad reella fenomen. Till exempel att ljushastigheten är konstant i vakuum. I materia är partiklarna oparade och kan därför inte förintas. Varför det finns materia är ett av de största olösta problemen inom fysiken. I ett universum med enkla, symmetriska naturlagar borde det helt enkelt inte finnas någon materia. Sök på virtuell i denna databas!

Energin i universum idag är inte dominerad av materia. Mörk energi (som inte är materia) utgör 73 %. Denna deltar inte i universums expansion. I stället inverkar den med en sorts "antigravitation" som accelererar den expanderande materien. "Vanlig" materia utgör bara 4 %, medan mörk materia är 23 % av universum. Vi vet inte vad det senare är för något. Detta enligt data från MAP-satelliten, som publicerades i början av år 2003.

De flesta teoretiska fysiker tror att materiepartiklar får sin massa av Higgsfältet. Sökandet efter Higgspartikeln har högsta prioritet när LHC (Large Hadron Collider) kommer igång år 2007.

Se även fråga 10039 och fråga 9897

Nyckelord: mörk materia [10]; mörk energi [3]; materia [4];

Svar:
Mörk materia märks enbart genom gravitationen. Vi vet inte vad den är. Genom mätningar av variationerna i den kosmiska bakgrundsstrålningen har man konstaterat att materien bara utgör 30% av universum. De resterande 70% kallas mörk energi. Vi vet egentligen inte vad det är. Av den vanliga (baryoniska) materien, som bara utgör ett par procent av universum, är större delen osynligt. Den finns i form av mycket het joniserad gas, i första hand bunden vid galaxhopar. Den kan påvisas genom att den påverkar den kosmiska bakgrundsstrålningen genom den så kallade Sunyaev-Zeldovich effekten (kolla länken). Alltså, vad astronomerna kan studera direkt är bara 0.5% av universum. Resten 99.5% är osynligt.
/KS/lpe

Se även fråga 7258

Nyckelord: mörk materia [10];

1 http://www.mpifr-bonn.mpg.de/staff/mthierbach/sz.html

Ursprunglig fråga:
Hej, jag gör ett arbete om universums uppkomst (dvs big bang), och undrar om det finns flera olika teorier om hur det hela gick till, och om det så skulle vara, kan ni vara så snälla och skicka lite info? Finns det någon chans att det kommer bli "the big crunch"?
/Marika A, Kvarnbergsskolan, Huddinge

Svar:
Det finns data som tyder på att universums expansion accelererar. Därför är det inte många som räknar med någon "big chrunch" längre. Orsaken till accelerationen är troligen att universum nu inte domineras av materia, utan av en egenskap hos vakuum som kallas vakuumenergi eller mörk energi. Några av de data som ligger bakom införandet av den mörka energin visas i bilden längst ner i svaret. Man kan se att avvikelsen (punkterna för höga värden på rödförskjutningen Z ligger över den heldragna linjen) är ganska måttlig och dessa data är egentligen inte helt övertygande.

Universum tycks nu bestå av:

70 % mörk energi (OBS! detta är inte materia)

26 % exotisk mörk materia (vi vet inte vad det är)

3.5 % osynlig vanlig materia

0.5 % synlig vanlig materia

Det är alltså dessa ynka 0.5 % som astronomerna kan studera.

Det finns delade meningar om vad den mörka energin är för något. Somliga vill tolka den som Einsteins kosmologiska konstant. Andra menar att detta skulle leda till orimliga konsekvenser, och har infört en variant, som kallas Quintescence. Dessa frågor behandlas i ett par artiklar i Scientific American januari, 2001. Det medges att de inte är särkskilt lättlästa för den oinvigde, men det här är inga lätta saker. Men spännande!

Den sammansättning av universum som ges ovan är vad som gäller nu. I en tidigare epok dominerade strålningen, som spelar liten roll idag. Den mörka energin deltar idag inte alls i universums expansion. Det är viktigt, hade den gjort det, hade galaxhopar, galaxer och stjärnor inte kunnat bildats. I modellen med "Einsteins kosmologiska konstant" är den mörka energin verkligen konstant. Den spelade alltså en obetydlig roll i det unga universum. Vad som då blir svårförklarligt, är att vi lever i en epok just när den mörka energin börjar dominera över materien. Detta blir lättförklarligt i "quintescens" modellen. Där deltar den mörka energin i universums expansion ända tills den epok då universum upphör att vara strålningsdominerat.

Bland nyare upptäckter är att det storskaliga rummet i universum är plant, alltså inte krökt. Vidare nämns i artiklarna en modell som på engelska kallas "inflatory universe model". Det kan närmast översättas med "uppblåsningsmodellen av universum". Det innebär att universum i ett mycket tidigt stadium undergick en enorm expansion. Det förklarar mycket som inte går att förklara med den klassiska Big Bang modellen.

Se vidare Dark_Energy , mörk energi , mörk materia och (vad gäller universum accelererande expansion) Länk 1. Under länk 2 (Ask an astronomer) finns ett stort antal länkar och frågor/svar om kosmologi.

Se även fråga 5937

Nyckelord: kosmologi [9]; mörk materia [10]; big bang [14]; mörk energi [3]; supernova [5]; universums expansion [4];

1 http://www.eso.org/~bleibund/papers/EPN/epn.html
2 http://curious.astro.cornell.edu/cosmology.php

Ämnesområde	BlandatElektricitet-MagnetismEnergiKraft-RörelseLjud-Ljus-VågorMateriens innersta-Atomer-KärnorPartiklarUniversum-Solen-PlaneternaVärme
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?	GrundskolaGymnasiumLärarutbildning
Nyckelord:	*astronomi/astrofysik och rymdfart [1]*biologi [11]*fysikaliska definitioner [1]*idrottsfysik [27]*kemi [6]*miljöpåverkan [11]*nöjesparksfysik [5]*vardagsfysik [38]3d-bilder [4]aberration [1]absoluta nollpunkten [7]accelerator [3]addition av hastigheter [1]akustik [4]alfasönderfall [5]annihilation [6]antimateria [7]arbete [9]Arkimedes princip [14]asteroid [5]astrobiologi [7]astrologi [4]atomradie [6]Avogadros tal [3]bandgenerator [3]barometerformeln [1]batteri [11]belysning [5]bernoullieffekten [5]betasönderfall [11]big bang [14]bildskärmar [4]bindningsenergi [8]blixt [14]blå himmel [8]bobåkning/störtlopp [4]Bohrs atommodell [6]Bose-Einstein-kondensat [4]brandvarnare [2]bränslecell [3]centrifugalkraft [12]comptonspridning [3]corioliskraft [3]dagens längd [2]daggpunkten [1]dagjämning [5]Darwins evolutionsteori [4]decibel [5]diffraktion [2]diffusion [1]dopplereffekt (ljud) [2]drickande fågeln [1]dubbelspalt [4]duschdraperi [2]Einstein, Albert [1]elasticitet [3]elastisk stöt [4]elektrisk ström, hastighet [2]elektrisk ström, skada [2]elektromagnetisk strålning [10]elektronskal [5]elsäkerhet [10]energikällor [14]energilagringssystem [5]entropi [4]EPR, Bell, Aspect [2]evighetsmaskin [7]exoplaneter [7]fallrörelse [5]faradaybur [6]fasdiagram [3]Fermats princip [1]ferromagnetism [4]fiberoptik [4]fission [9]fluorescens [5]flygplansvinge [5]flykthastighet [3]forskningskarriär [1]fossila bränslen [6]fotoelektrisk effekt [5]friktion [18]frågelådan [9]fusion [12]fysik [6]fysik, förståelse av [7]fysik, nytta med [3]fysikalisk modell [6]färg/färgseende [14]färgkraften [5]galax [13]gamma ray burst [1]gaslagen, allmänna [12]genomskinlighet [8]genteknik [1]geodesi/gravimetri [2]geostationär satellit [5]gitter [5]g-krafter [10]glasögon [2]glödlampa [11]gnistkammare [1]golfboll [10]GPS [2]gravitationslins [2]gravitationsvågor [6]gravity assist [2]gregorianska kalendern [1]grundämnen, bildandet av [5]gyroskop [1]halofenomen [2]halogenlampa [3]halveringstid/sönderfallskonstant [1]harmonisk svängning [3]Heisenbergs obestämdhetsrelation [11]helikopter [4]higgspartikeln [4]hologram [3]HR-diagram [2]Huygens princip [3]hyperfinstruktur [1]hägring [3]hävstång [4]hörsel [5]Illustrerad Vetenskap [16]impedans [1]induktans [5]inertialsystem [3]inflation [3]infraljud [4]interferens [11]Internationella rymdstationen [5]iskristaller [5]istider [1]joniserande strålning [3]jordens inre [6]jordens magnetfält [8]kall fusion [3]kaos [2]kapillärkraft [4]kastparabel [7]Keplers lagar [8]Kirchhoffs strålningslag [2]knäppande aluminiumfolie [1]kokande vatten [9]kokpunkts/fryspunkts förändring [9]kol-14 metoden [3]koldioxidcykeln [3]kollisionssäkerhet [1]komet [10]kosmisk bakgrundsstrålning [5]kosmologi [9]kraft [7]kraftledning [4]kraftverkningar [7]kvantmekanik [14]kvark [7]kvasar [2]kylning [5]kärndata [2]kärnenergi [10]kärnfysik [1]kärnkrafter [4]kärnkraftsavfall [5]kärnvapen [7]Lagrange-punkt [2]latitud/longitud [1]lins [5]liv i universum [8]livets uppkomst [1]ljud, interferens [5]ljud, resonans [12]ljudbang [1]ljudhastigheten [11]ljusbrytning [14]ljushastigheten [6]ljusreflektion [5]lorentztransformation [1]lufttryck [13]luminiscens [3]lutande plan [3]lysdiod [8]lysrör [8]lågenergilampa [11]längdkontraktion [3]magnetisk monopol [3]magnetism [25]magnetron [1]Mars [6]massa, trög/tung [4]massa-energi [1]massa-kraft [1]massbestämning [1]mass-luminositetsrelation [1]matematik, skriva [2]materia [4]Maxwells ekvationer [1]metabolism [2]meteorit [11]mikrovågsugn [16]Milankovitch cykler [1]mobiltelefon, strålning från [3]monstervåg [4]Monte Carlo-metoder [1]MRI [4]musikinstrument [9]månens bana [4]månens synbara storlek [1]månfärder [6]mörk energi [3]mörk materia [10]nanoteknik [6]Nationalencyklopedin [1]naturlig radioaktivitet [3]NEO [5]neutrino [7]neutron [2]neutronstjärna [4]Newtons gravitationslag [7]Newtons rörelselagar [15]Newtons vagga [2]norrsken [2]nova [1]Olbers paradox [2]osmos [7]parallaxmetoden [2]parapsykologi [5]parbildning [3]Pascals lag [4]pauliprincipen [5]pendel, konisk [1]pendel, plan [4]PET [1]Plancks strålningslag [4]planet [3]planeters atmosfär [1]planeters form [2]plastfolie [1]polarisation [5]polaroidglasögon [3]potential/potentiell energi [13]prisma [1]projektarbete [1]pseudovetenskap [4]radioaktiv datering [6]radioaktivitet, sönderfallskedja [4]radioaktivt sönderfall [17]radioteleskop [1]radon [2]raketekvationen [1]raketmotor [5]regn [1]regnbåge [5]relativistiskt massberoende [2]relativitetsteorin, allmänna [14]relativitetsteorin, speciella [22]religion [3]resistans [4]resistansförluster [2]resonans [2]richterskalan [2]ringklocka [3]rymddräkt [4]rymdfärder [13]rödförskjutning [2]röntgenrör [2]rörelemängd [9]rörelemängdsmoment [6]röreleseenergi [6]Saturnus´ ringar [4]schrödingerekvationen [4]Schrödingers katt [2]segling [4]serie- och parallellkoppling [3]SETI [1]shareware [1]SI-enheter [3]skruvad boll [10]slumptal [1]solaktivitet [1]solarkonstanten [4]solen, avstånd till [1]solenergi [9]solens energiproduktion [4]solens utveckling [2]solförmörkelse [2]solsystemet [3]solsystemet, avstånd och rörelse [2]solsystemets bildande [4]specifik värmekapacitet [8]spegel [9]spektrum [8]standardmodellen [13]statisk elektricitet [6]stearinljuslåga [8]stjärnhimlen [8]stjärnors utveckling [9]stroboskopeffekt [1]strålning, faror med [17]strålning, in-/ut- [5]strängteori [6]strömning [1]supernova [5]supraledning [6]svart hål [16]synvilla [5]sönderfallskonstant [3]teleskop [9]temperatur/temperaturskalor [9]temperaturstrålning [9]termodynamik [8]termometer [6]termos [2]tid [4]tidsdilation [3]tidsekvation [2]tidvatten [9]tjerenkovstrålning [2]Tjernobyl [4]totalreflektion [6]transformator [4]transmutation av kärnavfall [2]trefas [3]trippelpunkt [1]tröghetsmoment [5]tsunami [3]tunneleffekt [3]TV [8]tvillingparadoxen [5]tyngdaccelerationen [8]tyngdlöshet [10]ultraljud [6]universums expansion [4]uppvärmning av bostäder [2]utvidgning [4]UV-ljus [8]vakuum [3]vatten/is [21]vattenkraft [5]vattenpump [2]Venus [4]verkningsgrad [9]vetenskaplig metod [12]Wikipedia [4]vindavkylning [2]vindenergi [7]vridmoment [5]vulkanism [4]våg/partikelegenskaper [6]vågenergi [3]vågfunktion [1]värmemängd [3]värmepump/kylskåp [1]värmeöverföring/transport [17]väteatomen [1]vätskedroppsmodellen [2]växthuseffekten [12]ytspänning [14]årstider [2]ögat [8] (Enda villkor)
Definition:	absorptionsspektraantimateriaarbetearkimedes principasteroidatommassaatomnummerbandspektrabindningsenergibioluminiscensbrytningsindexdensitetdielektrisk polarisationdispersionelektrisk spänningelektrisk strömelektriska fältstyrkanelektroluminiscenselektronskalemissionsspektraenergiomvandlingexciterade tillståndextremofilerfermats principfluorescensfosforescensfossila bränslenfotonfriktionfysiologigrundläggande fysikgrundtillståndetgrundämneimpedansinduktionisomerisotoperjondriftkalorikemoluminiscenskilogramkirchhoffs lagklassisk fysikkometkonservativ kraftkraftkraftlenz laglinjespektralivljudluminiscensmassamassdefektmassenhetmassexcessmasstalmateriamerkurius periheliumprecessionmeteormeteoritmeteoroidmodern fysikmörk energimössbauer-effektennanometertekniknanopartikelnanoteknikneoneutroninducerad fissionnewtonnewtons första lagnuklidnuklidennuklidkartanutida fysikohms lagplanetplasmapolarisationpotentialpseudovetenskapradioluminiscensreflektionresistansresonansrörelseenergirörelsemängdsolarkonstantenspecifik värmekapacitetspektrumspontan fissionstatisk elektricitetstjärnatemperaturtemperaturspektrumtermodynamikens andra huvudsatstermodynamikens första huvudsatstidvattentillämpad fysiktrycktyngdtyngdlöshetvakuumvalenselektronverkningsgradviktvoltvridmomentvätelika joner (Enda villkor)

---

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

Sök i Nationalencyklopedin

   

- fråga gärna här.