Yrke: Astronom

Fritidsintressen: Friluftsliv, musik, tennis och golf.

Bakgrund i stora drag: I gymnasiet gick jag på den tidens reallinje, matematisk gren. Av alla skolämnen tyckte jag bäst om matematik - och gymnastik. I mina fortsatta studier blev det helt naturligt att fortsätta med just matte, och det blev lika naturligt att jag kombinerade dessa yrkesstudier med fysik. Vid sidan om de ordinarie fysikkurserna kom jag av en ren tillfällighet att läsa en kurs i astronomi, en slump som kom att styra mitt yrkesval.

Hur jag upplevde ämnet fysik i skolan: Som en följd av att jag tyckte om matte i skolan, klarade jag mig mycket bra även i fysik, eftersom detta ämne också präglades av matematiken. Och eftersom det gick bra, var jag alltid positivt inställd till fysikämnet, samtidigt som jag förstod att de flesta inte tyckte om det av precis samma skäl som jag själv tyckte om det. I efterhand har jag insett att jag däremot aldrig förstod fysiken och dess karaktär. Det kan visserligen ha berott på att jag bara såg matematiken - och det räckte ju för ett bra betyg - men det kan kanske också ha berott på själva undervisningen. Hur som helst; jag förstod i alla fall aldrig kopplingen mellan naturen som omger oss, de mänskliga upptäckterna av naturlagarna och skolämnet fysik. Sammanfattningsvis kan jag nog påstå att jag på den tiden hade en neutral attityd till fysiken. Jag klarade ämnet bra i skolan, det var allt. Jag reflekterade således aldrig någonsin över att ägna mig åt fysik eller någon annan naturvetenskap i framtiden.

Varför jag valde att studera fysik: Av en slump hamnade jag ändå där. Efter mina astronomistudier bestämde jag mig för att bli astronom, trots att jag hade haft helt andra planer för mitt framtida yrkesliv. Min omgivning tyckte att det var ett märkligt beslut, för på den tiden var det högst ovanligt att någon ägnade sig åt astronomi. Men i dag är jag tacksam att jag gick min egen väg den gången för 30 år sedan och vågade byta inriktning, trots omgivningens reaktioner.

Populär beskrivning av min forskning och yrkesverksamhet: Jag är alltså astronom sedan trettio år tillbaka och det är ingen överdrift att säga att mitt yrkesval har påverkat mig, i stort som smått. Jag är i dag tacksam att jag fick möjligheten att uppleva fysikens karaktär, och det vill jag gärna dela med mig av till andra. Jag lever i den akademiska världen med forskning och undervisning, och jag undervisar gärna eftersom det är ett stimulerande sätt att sprida fysik till andra. Det som kanske allra mest har styrt mitt arbete var trots allt den reform som i slutet på 1970-talet infördes på våra universitet. Den innebar att lärare på universitetet inte "enbart" skulle ägna sig åt undervisning och forskning, utan de skulle även arbeta utanför den akademiska världen. Det betydde i klarspråk att vi skulle informera allmänheten, både barn och vuxna, om vad vi sysslade med. Detta beslut kom vid en tid då man inom olika myndigheter och i hela samhället livligt diskuterade hur man skulle kunna öka intresset för naturvetenskap och teknik, i princip samma diskussion som pågår än i dag. Jag kände direkt att jag gärna ville dra mitt strå till stacken i detta utåtriktade arbete genom att popularisera fysik och astronomi, vilket jag har ägnat mig åt sedan dess.
Min forskning har jag kopplat till mitt arbete med att popularisera, alltså inte det som en astronom traditionellt ägnar sig åt. Jag intresserar mig inom forskningen för bildens betydelse för förståelsen av naturvetenskap. Men tyvärr hinner jag inte med så mycket forskning som jag skulle önska. Inte ens fysiker kan "tänja på tiden".
I dag skulle jag inte kunna tänka mig att arbeta med något annat än just det jag gör. Jag trivs mycket bra med både det "vanliga" akademiska arbetet och det populärvetenskapliga. I det senare har jag fått möjligheter att testa många nya arbetssätt och det har alltid inneburit stora utmaningar. I början på 1980-talet importerade jag från USA ett stort tält där man kunde visa stjärnorna, det vi kallar planetarium. Detta planetarium var det första flyttbara i sitt slag i Skandinavien och med det har både jag och lärare som arbetat för mig, besökt skolor över hela Sverige. 100 000 tals barn har nu sett detta planetarium, men för ett par år sedan skänkte jag det till Syd-Afrika, vilket har lett till en intressant och värdefull kontakt mellan våra länder. Just nu är exempelvis en av mina studenterna i Kapstaden och gör sitt specialarbete.

Dessutom har jag skrivit ett femtontal barnböcker om astronomi, och nästa år hoppas jag även kunna nå nya målgrupper med mina böcker genom att publicera både en så kallad "läsa lätt"-bok och en vuxenbok. Jag har skrivit och spelat in en TV-serie om astronomi, jag medverkade i uppbyggnaden av Cosmonova i början på 1990-talet, jag håller ofta offentliga föredrag och medverkar också ofta i radio och TV. Och mycket annat. Intresset tycks bara öka för dessa frågor. För mitt populärvetenskapliga arbete blev jag 1998 hedrad med Rosén-priset.

Tillbakablickar och förhoppningar om framtiden: I framtiden hoppas jag kunna nå ännu fler kategorier av människor med mitt arbete genom att pröva ytterligare nya framställningssätt av vetenskapen. Jag arbetar även med att förändra våra akademiska kurser för att passa dagens studenter. Många är oroliga att det kommer att innebära att vi sänker kvalitén, men jag håller inte med. Att göra annorlunda måste inte vara sämre, bara - annorlunda.

Funderingar kring ungdomars svikande intresse för fysik: Att så många väljer bort fysik tror jag bland annat beror på myten om fysik. Den myt som säger att fysik är identiskt med matematik - just så som jag själv uppfattade fysik i min ungdom - och att den är både obegriplig och tråkig. Det är inte konstigt att man inte vill ägna sig åt detta. Det är dessutom beklagligt att de som väljer bort matematik tidigt i skolan, med automatik också har valt bort fysik. Matematiken är bara ett språk, om än ett viktigt sådant högre upp i studierna, men för att förstå grundläggande fysik är den inte alls nödvändig. Så det är allas vår skyldighet att visa att fysik är så mycket mer - och att det är intressant och stimulerande. Naturvetenskap angår oss alla.

Några råd till dig som är intresserad av fysik: Det viktigaste i yrkesvalet är att välja något som man är intresserad av. Om du redan är intresserad av fysik och annan naturvetenskap, så tycker jag inte du ska tveka att fortsätta med den inriktningen, trots att det kommer att innebära långa studier och hårt arbete, men du kommer att få så mycket tillbaka. Visst finns det modeyrken som kan verka enklare och mer flärdfulla för stunden, men vi vet också att den första yrkesutbildningen är viktig, eftersom den oftast präglar och styr hela vårt framtida arbetsliv. Att naturvetare och tekniker dessutom är eftersökta i arbetslivet kan ju inte vara någon nackdel.

Intressanta länkar på nätet om astronomi kan du enkelt hitta via min hemsida: http://www.longitud.net/radbo/. Där finner du också en hel del litteraturtips.

Författare till artikeln: Marie Rådbo