 |
| |||||||
|
|
Jämställdhet i fysikläromedelInom projektet ”Jämställdhet i läromedel” har Moira von Wright, universitetsadjunkt i pedagogik vid Lärarhögskolan i Stockholm, gett ut skriften ”Genus och text” med underrubriken ” När kan man tala om jämställdhet i fysikläromedel ?” Skriften utgör projektets huvudrapport och har av Skolverket bedömts vara av intresse för en bredare publik och ges därför ut med stöd från verket i serien Skolverkets monografserie. Rapporten handlar om jämställdhet i fysikläromedel, vilka krav vi kan ställa på en jämställd text och studerar utifrån detta hur fysiken presenteras i olika läromedel. En slutsats blir att genom att utesluta kvinnliga perspektiv och presentera den naturvetenskapliga kunskapen som sannare än andra kunskapsformer bidrar läromedlen till att återskapa de orättvisor som jämställdhetssträvandena försöker råda bot på. Läroboken är en viktig framträdelse av fysikämnet. Hur tar då fysikämnet gestalt givet genus-aspekten ? Kanske är det dags att överge föreställningen om den objektiva läroboken och istället ha som utgångspunkt att vissa ”röster” blir framträdande medan andra förblir tysta.
Kontextualisering kopplat till genusaspekterEtt intressant kapitel i rapporten är det som behandlar betydelsen av kontextualisering kopplat till genusaspekter. Undersökningar visar att ”flickor tenderar att ge det sammanhang där en uppgift formuleras större betydelse än pojkarna gör, och flickorna abstraherar inte uppgifterna från sitt sammanhang. Pojkar tenderar däremot att betrakta uppgifter som isolerade innehåll i relation till sammanhanget. Resultatet blir att då flickor och pojkar ges samma uppgift uppfattar de den olika och uppfattar både problemet och lösningen på olika sätt”. Wright skriver vidare att om eleverna inte behöver eller får använda kontexten för att lösa uppgiften kan man ifrågasätta varför den omnämns. Det kan då underlätta för eleven att klargöra att hon inte skall ta hänsyn till sammanhanget. Det förekommer konsistenta skillnader mellan pojkars och flickors sätt att svara och resonera. Om det är så att dessa ”svarsstilar” har betydelse för framgången i naturvetenskapliga ämnen borde man ta hänsyn till detta i undervisningen och i läromedlen på ett mycket tidigt stadium. Exempelvis ge tydliga instruktioner om strategin för att utföra en undersökning på ett naturvetenskapligt sätt istället för att i efterhand påpeka att den utförda undersökningen är helt ovidkommande. Om vi som undervisar i fysik erkänner dessa skillnader mellan elever som betydelsefulla för elevernas kunskapsprocesser blir det viktigt att betona mångfalden genom att lyfta fram förekomsten av olika perspektiv och variera val av perspektiv. I ämneskommentarer till ämnet fysik står att ”Motivationen för studier i fysik kan öka om undervisningen innehåller verklighetsnära anknytningar som hämtas från vardagslivet och från olika tillämpningar inom industri, medicin och kommunikation” (Skolverket 94/95 s.99). Rapporten vill visa att kontextualiseringsfrågan inte är oproblematisk. Kontexten kan ibland motverka sitt syfte och skillnader mellan hur elever uppfattar en text är genusspecifika. ”Verklighetsnära anknytningar” är inte enkelt ur jämställdhetssynpunkt. Krav som kan ställas på exemplifieringen och kontextualiseringen är att den är relevant för uppgiften och att den eftersträvar en öppenhet och allmängiltighet så att den förstås av elever med olika erfarenheter. Wright refererar bl.a. till Elizabeth Whitelegg, som menar att en fysikundervisningen bör grundas i själva kontexten (context-based learning). Det finns olika sätt att att kontextualisera beroende på vilken uppfattning man har om vad som är fysik. Det vanligaste sättet är att först presentera ett sammanhang och sedan presentera själva fysiken. Det andra är att väva in fysiken i kontexten så att dessa kompletterar varandra, ”context based physics”.Rapporten syftar inte till att betygssätta läromedel på en skala för jämställdhet. Genom att lyfta fram olika sätt att presentera naturvetenskap på vill författaren istället göra läsaren medveten om vilken betydelse detta har för vilken inställning eleverna skall få till naturvetenskap i förhållande till annan kunskap. Här ovan har jag endast valt att referera det kapitel som behandlar betydelsen av kontextualisering kopplat till genusaspekter men rapporten i sin helhet är av intresse för oss som undervisar i fysik. Beställningsadress finner du i slutet av artikeln.
Context Rich ProblemsEtt tips för den lärare som vill fundera mer över kontextens betydelse och eventuellt prova att arbeta med problemlösning på ett lite annorlunda sätt kan jag rekommendera ett besök på en webbsida under rubriken Context Rich Problems.Bakom denna sida står avdelningen för fysik vid universitetet i Minnesota. Här har man låtit elever arbeta tillsammans i strukturerade inlärningsgrupper med att lösa problem. Efter flera års erfarenheter av problemlösning i grupp sammanfattar man bl.a. följande krav på problemen för att gruppen skall utgöra en tillgång i inlärningssituationen. - Problemet måste vara tillräckligt utmanande för att inte en ensam elev skall lösa det, men inte svårare än att en grupp klarar det. - Problemet skall av eleverna upplevas som relevant. Kort sagt traditionella uppgifter i slutet av lärobokens kapitel fungerar ej i denna situation. Ett exempel hämtat från sidan får visa skillnaden mellan ett traditionellt problem och ett context rich problem.
Traditional Problem
Context-Rich Problem
Skriv en story och prova idéenFör den som vill prova idéen med problemlösning i grupp så finns det ett stort antal exempel indelade efter fysikinnehåll i On-line archive . Här kan du hämta problem och ändra som du vill för att de skall bli så relevanta som möjligt för dina elever. Lämpligen ändras storheterna till SI-enheter.Om du själv vill konstruera problem kan du utgå från fysikinnehållet i ett problem du hämtar i din lärobok och sedan skriva om det enligt den handledning som ges under ”Creating Context Rich Problems”. Här finner du en tydlig "manual" för hur problemen byggs upp
Till sist ! Att författa bra problem med lagom svårighetsgrad är svårt och tidskrävande. Ett bra problem skall inte innehålla mer än 3 - 4 olika svårigheter. För att arbete med den här typen av problem skall bli meningsfullt förutsätts att eleverna får tillräckligt med tid till förfogande. Förbered ett par problem och använd förslagsvis ett laborationspass till denna aktivitet. Om jag som lärare sätter samman grupperna kan det samtidigt bli en forskningsuppgift för mig. Sitt med i grupperna för att avlyssna diskussionerna och uppmärksamma sättet att angripa problemet. Jämför flickgrupper, pojkgrupper och blandade grupper med avseende på vilken betydelse kontexten har för diskussionerna. Är gruppen en resurs för problemlösningen eller är det fortfarande individuellt arbete.
”Genus och text.
Sidan uppdaterad 1999-10-25
| |||||||
| ||||||||
Aktuellt
Fysikundervisning
Cart A, which is moving with a constant velocity of 3 m/s, has an inelastic collision with cart B, which is initially at rest as shown in
Figure 8.3. After the collision, the carts move together up an inclined plane. Neglecting friction, determine the vertical height h of the carts before they reverse direction.
