Introduktion
Långsiktig, ämnesövergripande och forskningsbaserad undervisning med 7-9 perspektiv utifrån Lgr11 där alla delar siktar mot hållbar utveckling
För att implementera det centrala innehållet och kunskapskraven i kursplanerna såväl som de övergripande målen görs varje läsår en pedagogisk planering för varje undervisningsämne. Eftersom denna planering också ska medge elevinflytande är det en relativt öppen beskrivning, det anges dock tidsramar eftersom timplanen på 800 timmar NO/tk i grundskolan inte är förhandlingsbar. Varje pedagogisk planering görs tillsammans med arbetslaget för att i mesta möjliga mån samordna undervisningen, tex kan kunskapsredovisningarna användas av flera olika lärare om det sker videoinspelning av muntliga presentationer eller posters. Den pedagogiska planeringen innefattar hela kedjan av planering, genomförande, bedömning och utvärdering. Framför allt är den en konkretisering av de nationella målen översatta till de lokala förutsättningarna.
Undervisningen i arbetslaget är sedan flera år tematiserad för att i möjligaste mån ge en helhetsbild för eleverna istället för att fragmentisera. En annan positiv effekt är att tematiseringen bidrar till att hantera den upplevda tidsbristen då flera ämnen kan öka möjligheten till måluppfyllelse genom ämnesövergripande samarbete. Att arbeta tematiskt innebär också ökade möjligheter att naturvetenskapens samhälleliga aspekter lyfts fram när ett område som tex energi belyses med både naturvetenskapliga, tekniska och samhälleliga dimensioner. Vår erfarenhet är också att det ämnesövergripande arbetet ger mer tid till naturvetenskapliga/tekniska frågor även under andra lektioner som svenska, engelska, matematik.
Det är viktigt att den pedagogiska planeringen är långsiktig för att bygga in en progression. Här används utbildningsvetenskaplig forskning som en grund för att beakta tex elevers motivation och förutsättningar att lära. Den treårscykel vi använt är i ständig förhandling för att anpassa till de förändringar som sker i omvärlden. Utan denna treårsstomme hade vi då ökat risken att missa delar i det centrala innehållet. Dessa teman är valda för att de rymmer det centrala innehållet samtidigt som de öppnar upp till samarbete med skolans övriga ämnen. Vi har funnit att dessa konkretiserade teman bildar en röd tråd genom högstadiet och gör de naturvetenskapliga ämnena meningsfulla och gripbara. Det är och har varit en lång utprövning att gå från läroplanens centrala innehåll till något som fungerar bra i praktiken. Vi har även prövat att kasta om ordningen mellan dessa teman och det har fungerat förvånansvärt bra, huvudsaken är att temat är sammanhållet i sig själv och bildar en begriplig helhet. Treårscykeln fungerar som en översiktlig lathund för att säkerställa att alla delar i det centrala innehållet för fysik, kemi, biologi och teknik visar sig i praktiken på ett meningsbärande sätt. Elevernas motivation har varit stor, de upplever att frågorna ligger nära dem och deras intressen.
Detta exempel på en planering kommer från Johannesbergs Montessori, SDF Centrum - Göteborg - Ett kommunalt Montessori-högstadium med stor mångfald och åldersblandad undervisning i år 6-7 och 8-9.
Lärare ma/no/tk: Ingela Bursjöö.