Julfysik 2009
Vi använder en ljusslinga för att visa stående vågor med bukar och mellanliggande noder (där slingan inte rör sig alls). I filmen visar vi inte grundsvängningen (där man svänger slingan som ett hopprep), utan första, andra och tredje övertonen som har en, två eller tre noder. Stående vågor uppkommer t.ex. i olika musikinstrument. Vi har tidigare diskuterat vågor i ringar i resonans, titta på ljud och sjungande glas.
Om man använder lika lång del av slingan hela tiden kan man notera sambandet mellan frekvens och våglängd - man får snurra fortare på slingan (högre frekvens) när den stående vågen har kortare våglängd.
Vi har använt en ljusslinga från Granit (8 m, 100 lampor, 229 kr) som var mycket mjuk och lätt och därmed enkel att få i svängning. Lamporna ligger längs med slingan istället för att spreta utåt. Just den här slingan kan man inte köpa på Granits hemsida men förståss i butik. Många andra affärer har liknande.
I filmen har vi varvat filmade avsnitt med stillbilder tagna med lång slutartid så att bilden visar många svängningsvarv.
Idéen till försöket har vi lånat från den här fina bildsekvensen på Flickr.
Den uppmärksamme tittaren noterar kanske att det i vissa avsnitt av videon ser ut som att vi har en slinga med olikfärgade lampor (fast de är gulvita hela tiden). Illusionen att slingans lampor har olika färg har antagligen sitt ursprung i den relativt dåliga upplösningen på videokameran. Pixlarna i detektorn är så stora relativt den totala ytan att det gulvita ljuset ofta bara når en del av pixeln (läs mer om digitala bilder, pixlar och upplösning). Om ljuset t.ex. träffar den pixel-del som detekterar rött så registreras ljuset som enbart rött, och ser rött ut på filmen.
Stående vågor på YouTube:
Titta även på vår julfysik från 2008!