Fördjupningsuppgifterna kan, tillsammans med övningarna i moment A, lämpligen användas för elevaktiviteter. Övningarna ingår i ämnet naturgeografi där det regionala och lokala klimatet studeras ur ett resursperspektiv med fokus på de påverkande processerna. Det finns också ett stort läsmaterial med olika svårighetsgrad beskrivet med referenser och länkar i ”Läsmaterial”.

I övningen ”En endimensionell energibalansmodell” kan eleverna modifiera atmosfärens strålningsegenskaper, marktäckning och mängden energitransport från ekvatornära områden mot polerna och därigenom studera hur de grundläggande storskaliga processerna påverkar den globala och regionala temperaturen. Snöns albedoeffekt på högre latituder och tröskelvärdeseffekten, dvs klimatsystemets förmåga till plötsliga förändingar, kan också studeras.

”Markytans energibudget” innehåller två övningar. I den ena övningen studeras markytans energibudget för fyra platser på jorden belägna i olika typer av klimat. Syftet med övningen är att fördjupa elevernas förståelse för de olika typerna av energiflöden vid markytan (strålningsflöde, latent- och sensibelt flöde samt konduktion i marken) och hur dessa påverkas under året av regionens generella klimat, dvs energi och vattentillgång. I den andra övningen studeras markytans energibudget påverkas av marktäckningen. Syftet är att illustrera vegetationens betydelse för energiflödena.

I övningen ”Det regionala klimatet enligt Köppen” studeras Köppens regionala klassificering av klimatet. Ett kartlager till Google Earth laddas ner och används för att studera Sveriges regionala klimat och hur detta skiljer sig från andra delar av världen. Syftet är att bekanta eleverna med de faktorer som bestämmer det regionala klimatet i Sverige och att öka medvetenheten om våra lokala förutsättningar för växtlighet och odling.

Övningsdelen ”Vattenbalansen och klimatet” innehåller tre olika övningar och en artikel som beskriver den hydrologiska cykeln, hur vattenbalansen beräknas, hur den varierar regionalt samt vad som menas med avrinning och hur denna beräknas. I den första övningen använder eleverna statistik från FN för att beräkna vattenbalansen för olika områden på jorden. Syftet är att ge eleverna en ökad förståelse för vattenbalansens magnitud och hur denna hänger samman med det regionala klimatet. I övning två studeras aktuell vattenbalans i Sverige med SMHIs tjänst ”Vattenbalans”. Syftet med övningen är att belysa vattenbalansens magnitud för olika platser i Sverige, samtidigt som eleverna har möjligheten att fördjupa sig i de bakomvarande processerna och vad som styr dessa.Ytterligare en övning beskriver ett specialfall där snönederbörd skapar problem med beräkningen av vattenbalansen. Exemplet är hämtat från beräkningar för Fyrsjöen på Spetsbergen.

Övningsdelen ”Lokalklimat” innehåller två olika övningar samt en artikel som beskriver klimatet i olika skalor med speciellt fokus på det lokala klimatet och vad som bestämmer detta. Texten behandlar energibalansen vid en markyta, lateral transport av energi och massa, tex genom kalluftsflöden, samt de typiska lokalklimatiska miljöer som detta kan leda till. Texten bör läsas innan övningarna genomförs. Två övningar som bygger på verkliga data finns tillgängliga. I den ena övningen ska en terrängprofil undersökas och olika lokalklimat jämföras. Mätningen illustrerar hur temperaturen påverkas av marktäckning och topografi. Den andra övningen illustrerar hur halka kan bildas över en vägyta under natten och hur denna kan prognosticeras. Syftet med övningarna är att ge eleverna fördjupade kunskaper om hur det lokala klimatet kan variera över korta avstånd och skilja sig åt mellan marken och luften en bit upp. Dessutom tränas förståelsen för hur luftfuktighet och temperatur hänger samman.